Torsdagen den 10 november klockan 8:20 möttes klass 7 utanför Pressbyrån vid stationen Rådhuset. Utomhus, på marken låg det ett tjockt lager av snö, vilket eleverna som var på plats för tidigt gladde sig åt då de höll snöbollskrig. När alla som kunde komma hade samlats gick hela klassen i rask takt efter fröken Annika till Rådhuset där vi skulle på studiebesök till en rättegång. Anledningen till besöket var att vi tidigare under terminen hade jobbat med lag och rätt under SO-lektionerna.

Efter en kort väntetid släpptes vi in i rättssalen. Tidigare visste man inte riktigt om den skulle bli av, eftersom den åtalade för snatteri inte verkade komma. Till sist kom han och rättegången kunde börja. Klassen satte sig längst bak i salen, där åskådare som besöker rättegångar sitter. I andra änden av salen satt domaren. På sina båda sidor hade han sammanlagt tre nämndemän (en person som saknar juridisk utbildning som fungerar som en rådgivare för domaren) och en sekreterare. Det fanns även två bänkar som tillsammans med domarens bänk bildade ett U. På vid ena bänken satt den anklagade och hans advokat och mittemot satt åklagaren (den advokat som är där för att åtala den anklagade). Mitt i mot domaren, kanske någon meter ifrån där vi satt stod en ensam stol med en skärm byggd framför sig. Efter att man hade läst upp vad den åtalade var anklagad för och besvara advokaternas frågor, kallades två vittnen in en i taget. Vittnena fick avlägga en ed att de inte skulle sjuga om det de säger. När ett vittne svurit en ed om att tala sanning, men trots det ljuger kan det bli åtalat för mened. Efteråt diskuterade de båda parterna om hur rättegången bör avgöras.

Det hela var mindre dramatisk än vad vi hade föreställt oss, menade flera elever. Många ansåg att rättegången innehåll för lite av den spänning som man förvänta sig när man vanligtvis tänker på en domstol.

Vad är Rådhuset?

Rådhuset byggdes på början av 1900-talet, men har byggts ut sedan dess. Dit går man ska på en rättegång, men även om man till exempel ska gifta sig borgerligt. Det är en rättighet för människor som bor i Sverige att komma till en rättegång som vi gjorde.

Efter rättegången promenerade klassen till Stadsarkivet där vi gick en guidad tur under jorden där man förvarar originalet av all bevarad bokföring som gjorts i Stockholm. Guiden läste delar av testamenten, dagböcker, skilsmässohandlingar och polisens bokföring av brott som begåtts och vad den skyldige blev dömd till. Klassen hann tyvärr inte bläddra arkivet på grund av bristen på tid – vi skulle hem till skolan för att äta lunch.

Vad är Stockholms Stadsarkiv?

På 40-talet när andra världskriget började ville Stockholm hålla alla sitt kulturarv i säkerhet och sprängde därför Kungsklippan så att man nu har 7 (!) våningar under jord med hyllor fulla av böcker och gamla dokument. Det är din rättighet som en person som bor i Sverige att kunna ta del av arkivet. Om du t.ex. släktforskar kan du få be att få låna en bok som du sedan läser i arkivets läsrum.

Själv tyckte jag att att studiebesöken var väldigt intressanta och jag vill göra fler i framtiden. Att stockholmare har rättigheten att använda sig av Stadsarkivet tycker jag är fantastiskt. Ingen har någon nytta av en massa papper som inte används, men om dem får läsas av allmänheten har de ett verkligt värde.

av Marta Faryna, klass 7
för Skoltidningen