Hem » Inlägg märkt 'klass 8'
Etikettarkiv: klass 8
Teknik med klass 8
Eleverna prövar sina ideer genom att bygga modeller av olika hus. Vi hjälptes åt att ta med gamla förpackningar av plast och kartong som byggmaterial. Olika aspekter att ta hänsyn till är funktion, estetik, ekonomi och etik. Sedan är det bara fantasin som sätter gränserna!
Ett axplock från några av projekten som börjar ta form:
Bostadshus med utvändig hiss.
Ett växthus omgivet av en mur.
I lådan konstrueras en basketplan.
Försvaret på besök
Torsdagen den 18/11 fick skolan besök av tre informatörer från Försvarsmakten. De höll fantastiska föreläsningar i klass 8 och 9. Eleverna fick höra allt från hur man mönstrar till hur man försvarar landet, samt mycket om värdegrund, skyldigheter, möjligheter och karriär inom Försvarsmakten.
/fr. Maria/SYV
Ett kulturbesök med slöjd i fokus
Klass 8 besökte etnografiska museet där vi blev guidade. Eleverna fick bland annat höra om urinvånare i Kanada, Japan och Afrika.
Klassen fick se hur olika kulturer genom historien har använt olika textilier och träslag i kombination med färger och symboler för att beskriva sina uppfattningar om livet och sin kultur.
Besöket var väldigt trevligt, intressant och lärorikt!
Hälsingar/ magister Rickard och fröken Corinna
cof sdr mde mde
PRAO-tid för klass 8
”Vad gör ni lärare egentligen nu då klass 8 inte är här utan på PRAO?” Denna fråga fick jag av en elev i klass 7 i början av vecka 10. Mitt svar kommer här. Vi sitter inte och rullar tummarna utan sköter vårt arbete som vanligt men gör också besök hos elever ute på deras PRAO-platser utifrån hur många undervisningstimmar man har i klassen.
Jag har valt att besöka tre elever och genomförde förra veckan två besök och kommer i morgon att genomföra mitt tredje. Det är en absolut slump att det råkar vara tre kaféer, iallafall en omedveten handling. Jag utgick ifrån att ställena skulle ligga utmed gröna linjen så att det passade att göra besöken på hemvägen eller som en kort avstickare en förmiddag.
I fredags besökte jag Petra i Gamla Stan och Polina vid Centralen. Två helt olika ställen. Det ena en mysig tehandel med tesalong och den andra ett mer kontinental kafé för folk som är på resande fot. Tesalongen var mer ett ställe för småprat och mys. Där slog jag till med att beställa en cream tea och en kanna te. En passande avslutning på arbetsveckan.
Båda flickorna tog sig tid för sin gamla fröken och jag förhörde mig om deras framtidsplaner. Att jobba heltid på kafé ingår inte där, kanske som sommarjobb eller extraknäck på helger när man pluggar. Motivationen att satsa på studierna tror de kommer att höjas drastiskt. Det är viktigt att ha bra kunskaper då man går vidare till gymnasiet och sedan till högskolan.
Jag åkte hem mätt och belåten och mycket stolt över våra två elever. Det ska bli härligt att få tillbaka klassen igen nästa vecka. Högstadiet är inte sig likt utan dem. När klassen är tillbaka sätter vi igång med att skriva reportage om PRAO-tiden, ett samarbete SV och SO.
/Kristina Klempt
lärare i SV/SVA och EN klass 8
Många leenden på mellanstadiefesten
Torsdagen 23 november var det återigen dags för mellanstadiet att festa loss ordentligt, då vi i klass 8 ordnade med en härlig mellanstadiefest åt dem. Själv stod jag och sålde fika utanför matsalen, där musiken och dansen var, och eftersom jag där bara såg en bråkdel av all positiv energi som barnen utstrålade, kan jag mycket väl tänka mig att det måste ha varit fantastiskt mitt i alltihop.
Redan några veckor innan festen skulle bli av var vi i klassen tvungna att planera den in i minsta detalj, så att alla fick noggranna instruktioner om vad och hur någonting skulle göras. Vi delade in oss i tre grupper, som var ansvariga för tre olika områden på festen: musik och teknik, aktiviteter samt försäljningen. Utöver detta fick två personer göra en inbjudan och för att försäljningsgruppen skulle ha något att sälja blev alla tillsagda att baka något gott.
Redan när jag gick ner till mellanstadiet under en rast för att dela ut inbjudningarna märktes det att många såg väldigt mycket fram emot festen, vilket såklart var glädjande, och ännu bättre blev det när det även kom flera som inte hade anmält sig i förväg! Deras höga förväntningar gjorde att vi fick anstränga oss rejält och verkligen se till att det inte fanns för lite av något. En del av klassen offrade till och med nästan hela två lunchraster, som nog alla värderar väldigt högt, för att packa godis och göra strutar till alla chips- och popcornsugna barn (det är ju sådant som går åt i massor, har vi märkt). Trots vårt stora engagemang hade nog tiden ändå inte riktigt räckt till, men som tur var hade vi ett antal fantastiska lärare som lät oss få slippa två lektioner (morgonring och elevens val) för att hinna förbereda allt. Om du nu tänker att det säkert går på nolltid att fixa iordning en fest, så är du helt ute och cyklar! Tänk dig att det är tjugo elever som bakat varsin kaka som sedan ska ställas på ett fint och synligt sätt, priser ska bestämmas, strutar ska göras, bord ska skjutas undan och ställas fram, allt måste hämtas till aktiviteterna… ja, den listan kan göras oerhört lång. Då förstår du säkert att vi behövde all tid vi kunde få.
Slutligen var det i alla fall torsdag och när klockan var halv fyra strömmade massvis med barn in, vissa var även fint utklädda till alla möjliga saker. Många kastade sig direkt in i matsalen för att dansa av sig all överskottsenergi som förmodligen samlats på efter att ha suttit hela dagen i en skolbänk. Sedan började deras blickar gå mot det framställda fikat med många olika sorters kakor, och när de tittat sig mätta på dem och valt vad de ville köpa (vilket var väldigt svårt för vissa, märkte jag) var det bara att gå fram till mig eller någon av de andra försäljarna och få det. Ibland kunde det stå många barn som väntade på att bli betjänade, vilket förstås gjorde att vi fick jobba under en viss press, men samtidigt blev man väldigt glad över att det man bakat gick hem hos de flesta. Det som sålde bäst var nog två härliga klassiker: chokladbollar och kladdkaka, något det som tur var fanns väldigt gott om på våra fat. Även lite mer okända bakverk som citronkladdkaka samt äppel- och plommonkaka stod framme, de första bitarna såldes efter rekommendationer från oss, sedan kom fler och fler för att provsmaka dem. Kanske var det ett rykte som spreds genom området runt matsalen, att de här bakverken är verkligen värda att betala för? Dessutom verkade festen vara något de allra flesta visste om, för det kom även några lärare samt elever från andra klasser för att titta och fylla på sitt förråd med godsaker.
Samtidigt som jag hade fullt upp med att sälja var det andra som höll i olika roliga aktiviteter för festdeltagarna, till exempel limbo (som verkade vara väldigt populärt, för när de höll på med det minskade antalet som köpte fika kraftigt), fiskdamm och bowling. Ytterligare andra lockade barnen till att dansa och ta ut så mycket de kunde av festen, för så här härliga fester får man ju inte tillfälle att gå på varje dag, det är nog något de flesta av oss känner till. Avslutningsvis hade vi även tre otroliga föräldrar som ställde upp och hjälpte till med allt möjligt under festens gång.
Till slut, efter en och en halv timme av säljande, dansande och aktiviteter, avslutade vi det hela. Barnen gick hem, medan vi blev kvar för att städa upp allting, en syssla som är nödvändig och ofta jobbig, fast när man är så uppfylld av glädje och energi som vi var gick allting både snabbt och enkelt. När vi blivit klara samlades vi en sista gång i klassrummet för att gå igenom att allting var klart, så var det dags att gå hem efter en lång dag. Det fanns nog ingen i klassen som inte var trött, men också glad över att ha gjort en så lyckad fest som varit till glädje för så många!
av Emilia Owczynska, klass 8
för Skoltidningen
Vi brände broarna i ankdammen
Gruppen i svenska, klass 8, arbetar just nu med att brodera ut sitt språk med idiomatiska uttryck. Här ett bidrag. Men först en kort förklaring till vad ett idiomatiskt uttryck är. Källa Wikipedia.
”Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en ”infödd”.
Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.”
Vi brände alla broar i ankdammen
LINUS OCH RONJA STÄLLER SIG I MATKÖN KLOCKAN TRE SEKUNDER I TOLV. DE HAR PRECIS HAFT MATTEPROV.
Ronja: Hur gick det för dig på provet, Linus?
Linus: Usch, låt oss bara bränna våra broar och dra ett streck över det. De första uppgifterna gick inte så dåligt, men sedan föll allting platt som en pannkaka!
Ronja: Tyckte du att den första delen var enkel? Jag skrev något jag tycker låter vettigt, fast jag garderade det med kryss. Hur det gick sedan vågar jag knappt tänka på. Låt oss nöja oss med att säga att mitt betyg befinner sig i fritt fall.
Linus: Mitt också. Jag grep något ur luften! Några av de där uppgifterna var verkligen inget vi haft, det är jag säker på, så de blev verkligen ett streck i räkningen.
Ronja: Det är verkligen orättvist! Läraren sa att det var något väldigt enkelt och att hon förväntar sig att vi ska kunna det, men jag tycker ändå inte att hon ska ha med det! Nästa gång jag ser henne ska hon få veta att hon lever!
Linus: Hon gräver sin egen grav med att vara sådär! Alla elever kommer hata henne och jag tänker klottra i min bok med bläckpenna som hämnd för det där provet.
Ronja: Linus, du går över lik. Är du säker på att du inte har en skruv lös?
Linus: Om jag har en skruv lös så har du massvis av dem.
Ronja: Du hamnar ur askan i elden om du vågar förolämpa mig sådär. Sluta!
Linus: Har du vaknat på fel sida, eller vad?
Ronja: Strunt samma, så dåligt gick det kanske inte för oss… Resten av klassen är ju rena ankdammen!
Linus: Tyvärr är jag rädd att du bygger luftslott, Ronja. Jag tror snarare att det är vi som är ankdammen.
Ronja: Inför nästa prov får vi slita hund, så kanske vi får ett bättre resultat.
LÄRAREN DYKER UPP FRÅN INGENSTANS.
Läraren: Jag hoppas att du kommer njuta av tiden på studiekammaren, Linus, för du kommer behöva göra avbön för den där boken du snart tänker klottra ner…
av Joanna Gnilka och Emilia Owczynska
SV8
Fogelströmsåret 2017
Du vet väl att det är Fogelströmsåret i år. Den 22/8 skulle Per Anders Fogelström ha fyllt 100 år. Detta har högstadiet uppmärksammat i ett ämnesövergripande projekt SO/SV/SVA. Klass 8 och 9 har varit ute på stadsvandringar på Södermalm och klass 7 skriver dikt till gamla fotografier från Stockholmskällan i Fogelströms anda.
Vi har även anmält de tre klasserna till möjligheten att göra en bok på 40 sidor/klass. Klass 7 kommer att delta med dikt och bild, klass 8 skriver brev till någon av huvudkaraktärerna i Mina drömmars stad och klass 9 utvecklar tankarna kring väl valda citat ur boken.
För att få göra böckerna deltar vi i projektet Fogelström2017 där skolor publicerar sina elevalster digitalt. Här kommer de tre länkarna till de bidrag vi lagt ut hitintills.
Klass 7 har läst och lyssnat till utdrag ur boken, klass 8 och 9 har läst hela romanen och kommer att recensera den.
Den 27/9 och den 29/9 var klass 7 och 8 ute på stadsvandring tillsammans på Södermalm. Klass 9 berättade om de fysiska platserna, klass 8 om olika sociala företeelser förekommande under Henning och Lottens tid. Eleverna lyssnade till varandra och lärde sig en hel del.
/Kristina Klempt
Klass 8 stadsvandrade på Söder
Förra onsdagen har vi, klass 8, varit på stadsvandring på Söder. Vi gick runt med en guide som berättade om hur det var när Stockholm industrialiserades och dess historia.
Vi började vår guidning på Slussen vid Mosebacke terrassen och guiden berättade om ett vattentorn som byggdes på sluet av 1800-talet och används ända tills idag. Sedan gick vi vidare in på terrassen och han berättade om staketet där och den judiska Davidsstjärnan som går i en längd längst hela. Sedan fortsatte vi mot Katarina kyrkan och guiden talade om fabriker som öppnades i Stockholm och varför de ser ut som de gör.
Fotograf: Fredriksson, Göran H. (f. 1947)
Skapad: 2002
Objekt-ID
Fotonummer SF2002 92 32
Efter det gick vi mot Fjällgatan och då gick vi in ett hus som visade sig vara ett museum och det museet heter Blockmakarens hus. Där berättade guiden om två olika familjer som i verkligheten bodde i det huset och visade olika prylar som de använde för 100 år sedan. Det slutade med att vi fick fritt gå runt i huset och titta i den trånga byggnaden.
Som tur blev Stockholm aldrig allvarligt förstört under något krig och tack vare det och de människorna som bevarade det väl får vi ungdomar idag gå runt i en historisk stad och beskåda historien med våra ögon.
av Joanna Gnilka, åk 8
Fakta om Blockmakarens hus
(Källa: Stockholmskällan)
Blockmakarens hus är sedan 1982 en av Stadsmuseets filialer och visas nu som det såg ut på 1920-talet. Huset är byggt i början av 1700-talet och har bebotts av hantverkare och fattigt folk. Det nuvarande huset består av två sammanbyggda hus. I början av 1900-talet bodde blockmakare Gustaf Andersson här med fru och fyra barn. Han arbetade med att göra block till de stora segelfartygens riggar och var anställd av flottan. Bottenvåningens 20 kvadrat hyrdes av Emilia Gustavsson, änka med fem barn. Det var fattigt och trångbott. Emilia arbetade som tidningsbud och städerska.
Hur söker man en praoplats?
Att söka en praoplats kan vara stressande, men de flesta elever i åttan, ibland i nian, i Sverige måste gå igenom det, och det finns många andra som redan har gått igenom det, så det är kanske inte så svårt.
Du måste börja med att tänka på vart det finns mycket jobb att bli gjort, inte vart det perfekta stället är. Om du ser dig själv jobba med jobbet i fråga i framtiden är inte heller viktigt. Det man söker efter är ett ställe där det finns mycket att göra och där du kan interagera med folk, antingen jobbkamrater eller kunder.
Exempel på bra praoplatser är:
- Butiker
- Mataffärer
- Lager
- Restauranger
- Kaféer
Senare kan du göra en lista på såna ställen som är nära dig.
När du hittat ett bra ställe så är det bara att fråga så många ställen som möjligt eftersom de flesta i listan däruppe tar emot praoelever. Gå dit, presentera dig och fråga om de tar emot praoelever.
Även om du får ett kanske eller ett ja kan det vara bra att lämna över ett personligt brev precis som eleverna i åttan har gjort. Brevet ska vara om dig själv, där du berättar om dina starka sidor och vad du kan bidra med.
Om du får ett ja så kan du fråga om deras information, som namn, telefon, postadress, besöksadress och liknande information om handledaren på ett papper som du senare så snabbt som möjligt lämnar in till den läraren som ansvarar för prao i skolan. Så kan skolan senare mejla arbetsplatsen och ge viktig information. Sen är det bara att vänta på att de två veckorna ska komma
För eleverna i klass 8 på S:t Eriks Katolska skola närmar sig praoveckorna som är vecka 10-11. De har tränat med skriva sina personliga brev och att tänka på arbetsplatser som skulle vara bra. Många har redan skaffat sina arbetsplatser men det finns de som fortfarande frågar runt i största kapacitet.
Senare när veckorna för prao kommer är det bara att förbereda sig på att prova nya saker på din arbetsplats, vara öppen och interagera med folket på arbetsplatsen.
Av: Fredrik Andersson, klass 8
för Skoltidningen
Hur är det att vara på PRAO?
Nu har klass åtta blivit klar med sin praotid och de har säker lärt sig mycket. Jag bestämde mig för att fråga Alicja i klass åtta om detta och hon hade mycket att berätta.
Alicja ville från börjar praoa i en kafeteria och lära sig om hur man lagar god mat och att hon ville prata med folk och kanske vara en servitris. Hon var inte säker på vad hon ville jobba med i framtiden men hon sa att hon kanske ville ta ett samhällsprogram i gymnasiet för att det går bra för henne i de ämnena.
Alicja hade sin prao i en sushirestaurang och på “Hamburgarköket”, där hon gjorde förberedelser som att hacka lök,eller skära bröd och senare så gjorde hon sås och andra saker som hamburgare. Det bästa med praon var att hon fick träffa mycket folk och lära sig hur man gör sushi och goda hamburgare.
Jobbet var kul, fast hon vill inte jobba med det senare i livet. Alicja tyckte att hennes arbetsledare var väldigt snälla och hjälpte henne, hon kände en av dem sen tidigare. Alicja var väldigt nöjd med dem och de med henne. De sa att hon kunde komma tillbaka på sommaren för att jobba om hon ville, så nu är det bara för mig att längta till min prao om ett år.
Av Fredrik Andersson, klass 7 för Skoltidningen