Hem » Skoltidningen (Sida 3)
Kategoriarkiv: Skoltidningen
Vi testade Answergarden
Under Elevens val har vi arbetat med Skoltidningen men även testat digitala verktyg som Prezi och idag Answergarden.
Prezi är är verktyg som fungerar ungefär som Powerpoint men är lite mer anpassat till ungdomar. Answergarden kan du använda ifall du t.ex. vill brainstorma och se vad du kan om ett visst ämne. ”Vad vet ni om Gustav Vasa?” Då bildas ett litet ordmoln av alla ord som skrivs in.
Nedan finns länken till den frågan vi besvarade och du får gärna bidra med dina ord och göra ordmolnet större. Orden går bara att skriva en gång så det finns ingen risk för upprepningar. Du har en vecka på dig, dvs. t.o.m. 23/4!
Vilka ord förknippar du med våren?
Ett stort tack till mina flitiga redaktörer Nadia, Emilia, Marta och Fredrik för denna period av Elevens val! På återseende nästa läsår förhoppningsvis!
genom Kristina Klempt
chefredaktör för Skoltidningen samt lärare i svenska
Lågstadiet festade loss inför fastan
Onsdagen 15 februari ordnade vi i klass 7 vår andra lågstadiefest. Vi stod och sålde kakor till barnen, så här är en återblick av festen ur just två försäljares perspektiv.
Klassen började planera festen bara två veckor tidigare på sina morgonringstimmar. Först av allt bestämde vi vilka som skulle vara i vilken grupp, samt vilka två elever som skulle göra en fin inbjudan som sedan skulle delas ut till barnen. Vi var, för andra gången i försäljningsgruppen och gjorde även inbjudan liksom i höstas. Med inbjudan var det absolut svåraste att den inte skulle få vara så gott som identisk som våran förra, men efter många diskussioner fram och tillbaka fick vi ett bra resultat.
Försäljningsgruppen ansvarade för att bestämma vad som ska säljas och hur mycket varje sak ska kosta. Förutom den fanns musik- och teknik gruppen samt aktivitetsgruppen. Vad de ansvarade för kan ni säkert gissa… Varje person i klassen skulle baka något och ta med det till festen, för annars skulle det inte finnas något att sälja.
Så när onsdagen med stort O till slut kom, och klockan strax var tre, stod en hel rad med sötsaker och väntade. På bordet mittemot trängdes lådor med chips, popcorn samt godis tillsammans med flera kannor saft. Det kändes verkligen
i luften att något speciellt var på gång när vi ställde oss bakom bordet och gjorde oss redo för barnens ankomst.
Till slut strömmade de in, de flesta uppklädda på alla möjliga vis. De första minuterna var vi smått oroade, eftersom det kom väldigt få personer och köpte från oss. Så kom de! Som högst kunde det kanske stå sju eller åtta barn i kö. Det var en alldeles vansinnig tur att vi var tre på samma ställe, annars hade det blivit jobbigt! Efter ett tag satte vår kompis Marta, som stod tillsammans med oss bakom bordet, igång med att göra reklam för olika bakelser. Redan en knapp halvtimme efter festens start kunde alla höra:
“- Bara en enda blå muffins kvar! Passa på! Snart är den borta! Kostar endast tio kronor!”.
Genast kom flera barn sättande åt vårt håll.
Inte nog med att lågstadiet kom, dessutom fick vi besök av flera elever i årskurs 8 samt ett flertal lärare som också tänkte se vad vi hade att erbjuda! Detta gav oss ännu mer pengar som ska gå till den legendariska klassresan till Rom, som blir av under vårterminen i nian.
När klockan slagit halv fem och festen var slut, var vi otroligt trötta, fast inte så pass trötta att vi inte orkade med all städning som skulle ske efteråt. Allt gick snabbt och smidigt.
Klassen är mycket nöjd med pengarna vi fick in, men fortfarande återstår mycket för att vi ska kunna ta oss till vårt mål – Rom.
Av Nadia och Emilia Owczynska, klass 7,
för Skoltidningen
Full fart framåt = FLOTTSBRO
Fredagen den 17 februari gav sig våra tre högstadieklasser iväg till Flottsbro för att åka skidor en hel dag. Några var nybörjare medan andra hade stått på skidor sedan många år. Här följer ett återberättelse av denna dag.
Fredagen den 17 februari hade alla tre högstadieklasser skidåkning i Flottsbro. Vi fick sova lite längre än vanligt, men inte så länge och det var nog lugnet före stormen. Om du inte åkt skidor en hel dag och haft pjäxor på dig under hela den tiden så kan jag säga dig att det känns ordentligt i benen efteråt! Klockan 09.30 kunde de som skjutsades av sina föräldrar, bland annat vi, komma som tidigast.
Först av allt fick man sin utrustning och skulle sätta på sig alltihop, och det var verkligen inte enkelt. Sedan var det bara att med stor möda ta sig fram till barnbacken. På vägen fick vi se flera väldigt stora, branta och till synes livsfarliga backar. Väl framme fick vi en kurs av magister Ernö i hur man svänger och så det viktigaste av allt – bromsar.
Så var det dags att börja åka! Om man kände sig osäker så kunde man istället för att ta liften på direkten mödosamt
ta sig upp en kort bit och åka ner därifrån. Enkelt? Inte speciellt. Tänk dig att du ska stappla i uppförsbacke på något som känns som två klumpiga baguetter, och så helt plötsligt åker baguetterna baklänges och du ramlar in i det blå nätet som inhägnar backen. Så efter några mer eller mindre lyckade försök bestämde vi oss för att testa liften istället. Det var otroligt skönt att slippa klampa fram med klumpiga skidor och istället glida fram med liften. Fast det kan hända att du ligger ner i snön och inte kan komma upp.. Sedan gick det bättre, ett tag i alla fall.
Efter en välbehövd lunch tog vi mod till oss och åkte ända upp i barnbackens topp. Knappliften åkte framåt i lagom hastighet men… VAD VAR DET DÄR?! Ett stort och läskigt gupp tornade upp sig på horisonten! Ska vi åka ÖVER det på knappliften? Dock fanns det ingen återvändo längre, så vi åkte trots våra bankande hjärtan över det farliga guppet och kom ned på andra sidan oskadda. Tydligen var det inte så farligt som vi trodde. Dagen flöt på i en rasande fart. Vips så var det dags att befria sina värkande fötter från pjäxorna och åka hem. Vi bar inte bara på en stor trötthet utan framför allt på fantastiska minnen och många kunskaper på vägen hem!
av Nadia Owczynska och Emila Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Att utforska islam på plats
Eftersom klass 7 håller på att lära sig om de tre monoteistiska religionerna (judendom, kristendom, islam), åkte klassen på ett studiebesök till Stockholms moské.… men vad är en moské för något?
En moské är muslimernas heliga byggnad och kan jämföras med en de kristnas kyrka, där man samlas varje vecka för en fredagsbön. Traditionella moskéer byggs för att efterlikna profeten Muhammeds hus. Moskéer brukar vara byggda med kupoler och höga torn runt omkring (minareter), från vilka en imam (böneledare) ropar muslimer till bön. Inuti är de dekorerade med vackra mosaiker som bildar invecklade mönster. Svenska moskéer brukar inte vara lika storslagna byggnader, kallas ofta för källarmoskéer, och befinner sig ofta i sånt som föreningslokaler, lägenheter eller kontor. Stockholms moské invigdes år 2000 i ett före detta elverk i Medborgarplatsen, byggt 1912 i orientalisk stil. Ca 2 000 – 2 400 troende samlas där för sin fredagsbön.
Torsdagen den 23 februari, gick vi i klass 7 lite tidigare från mässan och tog tunnelbanan till stationen Medborgarplatsen. Vi behövde inte gå långt förrän vi fick se en byggnad med kupol på toppen och en minaret bredvid sig – målet med vårt besök. Eftersom vi var en smula tidiga, gav frk. Annika oss en snabblektion i områdets historia. Därefter trädde vi in i en hall där vi fick ta av oss skorna, ett sätt att visa respekt för den plats man kliver in i. Jag blev en smula besviken eftersom vi flickor inte fick ta på oss kapuschonger, som de klasser frk. Annika tidigare haft hade fått. Guiden förklarade att anledningen till att man kan få ta på sig en sån är om man inte är anständigt klädd, t.ex. om sommaren då många tjejer går runt i linne och kortbyxor, som inte passar in i en moské.
Första rummet som vi kom in i var det rum där troende kommer in för att be. Golvet var täckt med en heltäckningsmatta och längst väggarna stod bokhyllor med Koranen och andra religiösa skrifter. Där fanns även en läktare där kvinnor skulle be. Mannen som visade oss runt visade hur en bön går till och ledde oss sedan uppför ändlösa, som det stundvis kändes, trappor. Till slut trädde vi in i ett runt rum tak i samma form – vi befann oss inuti kupolen! Efter att ha satt oss i mjuka fåtöljer förklarade han vad islam egentligen går ut på. Han fällde en massa fördomar om islam som människor utan närmare kontakt med religionen har.
När vi gick därifrån kände jag ett större intresse och även en djupare förståelse för islam.
Marta Faryna, klass 7
för Skoltidningen
Krönika ”Vårvinter med tråkigheten som sällskap”
När man sitter där och känner att “hjärnan är helt tom”, det är väl en känsla vi alla känner igen? Man har tråkigt, man kanske vill göra något, MEN… det finns inget att göra, och till råga på allt fyller denna enorma tråkighet hjärnan helt. Ja, då blir det minsann inte så lätt! Tro mig, jag vet precis hur det känns.
Du anar bara inte hur svårt det kan vara att veta vad man ska skriva om här i skoltidningen! Så här i början av vårterminen, när all snö smälter bort, molnen blir tunga och grå så att vi inte får se någon sol på en vecka och skolans mest pratglada elever kanske till och med tröttnar på sitt evinnerliga babblande, då kan ni lita på att vi har det ganska tufft. Inget kul har hunnit hända (inget dåligt heller för den delen), då alla speciella inslag under skoldagen först brukar börja komma ungefär i mitten av februari. Innan dess är livet bara – ja, just det – tråkigt.
Varför kan man bara inte sluta ha tråkigt då och hitta på något att göra? Möjligen verkar det enkelt nu, men jag kan lova dig att när du sedan sitter med ett grått moln av tråkighet som sänker sig över hjärnan, då dyker inte minsta lilla sak upp! Är man en sådan lyckost att en idé syns till på horisonten, verkar den bara platt och inte minst väldigt, väldigt trist. Så blickar du ut genom närmaste fönster på himlen: grått så långt ögat når. Jaha, typiskt. Trevliga solskenspromenader blir det inget av idag. Nu tittar du ner på marken – det töar. Att gå och utöva någon sorts vinteraktivitet är att glömma. Men då märker du något mer! Ve och fasa – hela asfaltvägen utanför ditt hus är blank av is som inte hunnit smälta bort ett dugg! Du har ingen lust att halka runt där och bryta ett ben eller två, så du bestämmer dig för att stanna inne idag. Det grå molnet blir tyngre.
Men egentligen kanske det inte är så illa? Allt har ju sina bra sidor, till och med något så fruktansvärt jobbigt som tråkigheten! Tänk när tiden bara tickar iväg medan du har mycket att bli klar med snart – då kommer du nog längta efter när allt bara stod still och du kunde leva ditt liv i lugn och ro.
Dessutom är det ju faktiskt så att allting tar slut någon gång. Jag kommer ihåg när jag satt med min dator här på skoltidningsredaktionen, och visste inte vad jag skulle skriva om.
- Det händer ju inget! klagade jag.
Fröken Kristina gav mig genast idén att skriva om just det vilket ledde bort det stora, grå molnet som hade bildats i mitt huvud omedelbart – och nu, en vecka senare sitter jag på exakt samma ställe med en färdig text om tristess. Tänk, vad den mest ointressanta, vardagliga tråkighet under vårvintern kan leda till om man har tur!
av Emilia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Ny lärare i klass 6
Fröken Madeleine är klasslärare för klass 6, eftersom frk. Helena är mammaledig. Eftersom hon inte har jobbat på vår skola särskilt länge, var det en bra idé intervjua henne.
Jag kommer till åk 6:s klassrum en torsdagseftermiddag, då klassen har elevens val för att ställa ett par frågor till fröken.
Hur känns det att arbeta här?
- Jättebra!
Har du alltid velat bli lärare?
- Nej, jag ville bli en professionell beachtester (att få betalt för att kontrollera hur bra olika stränder är). Det funkar inte. Det är visst ingen som vill anställa någon för att göra det. De vill göra det själva. Då bara hände det att jag blev lärare och det passar mig bra.
Hur gick det till när du blev lärare här på skolan?
- Jag var heltidsanställd på Internationella Engelska skolan, men jag trivdes inte så jättebra där, och då berättade en kompis om den här skolan och sa att om jag hade en chans så “Ansök hit!”. Sedan såg jag annonsen för det här jobbet, och tänkte att det här är ett tecken. Och då ansökte jag, kom på intervjun och fick jobbet.
Vad är det för skillnad mellan den här skolan och andra skolor?
- Det är bättre ordning här. Eleverna är trevligare. De har en bättre ram för hur de ska bete sig just för att det är en katolsk skola, de har den tron med sig. Man behöver inte var en diktator här, utan kan prata med dem och de förstår. Men man kan ändå ha kul med dem.
Vad är det för skillnad mellan kollegorna här i jämförelse med andra skolor?
- Kollegorna här är väldigt trevliga. De ser verkligen till att man har det bra. Jag har fått mycket stöd av kollegorna här. De är glada och trevliga och verkar trivas, vilket också får mig att trivas. Bägge rektorerna ha kommit flera gånger och kollat att jag har det bra, om jag behöver hjälp med någonting. Kollegorna här är några av de bättre som jag träffat.
Vad tycker du om din klass?
(skrattar ironiskt) (till klassen:)
- Nu ska ni inte höra när jag säger det här… (till mig:) … men jag gillar dem väldigt mycket. De är faktiskt suveräna, de har starka karaktärer, men de är ändå helt underbara och de är roliga och trevliga och, ja, jag trivs jättebra med dem.
Vad tycker du om skolan som byggnad?
- Det är väldigt många dörrar som är låsta. Man kommer ingenstans utan en nyckel. Men säkerhetsmässigt är det väldigt bra. Fast det är hemskt om man glömmer sin nyckel.
av Marta Faryna, klass 7
för Skoltidningen
Att lära sig religion utanför skolan
Torsdagen 9 februari besökte åk 7 under förmiddagen synagogan i Stockholm. Detta innehöll mycket information som varken stod i böckerna eller som läraren kunde besvara – och eftersom guiden var jude själv fick man veta många detaljer om vardagslivet som berättades på samma engagerade sätt som när man berättar om sitt hemland.
Det var en kylig morgon i februari, efter högstadiets mässa som klass 7 (däribland jag) istället för att ha sina vanliga lektioner gick till tunnelbanan. Efter ett tiotal stationer var vi framme vid T-centralen, mitt i rusningen. Men så fort vi kom ut från perrongen blev det genast lättare att ta sig fram och vi var på plats några minuter innan tiden.
När det till slut var dags att gå in samlades vi innanför grindarna. Guiden visade de första symbolerna som fanns redan utanför, bland annat otroligt långa listor med namn på judar som hade någon anknytning till Sverige, och varenda av dessa tusentals människor hade dött i koncentrationsläger. Det såg så oskyldigt ut vid första anblicken, men visste man vad som hade hänt och om man visste att det stod namn på alla förintelseläger under listorna – då fick man kalla kårar.
Vår guide ledde oss sedan in i själva synagogan och förklarade att alla män och pojkar skulle bära en judisk 
huvudbonad; en kippa. När dessa hade delats ut fortsatte vi in i ett magnifikt rum med rader av bänkar, dekorationer och ett altare. Det är alltså här gudstjänsterna hålls. Vi fick sätta oss på bänkarna och lyssnade på vår kunniga guide som förklarade högtider och vardagsliv. Det fanns symbolik i minsta detalj, varenda bokstav hade en viktig betydelse.
Sedan fick vi komma upp till altaret och lärde oss mycket om Torarullarna, och även om hebreiskan. Hebreiskan är ett språk vars alfabet enbart består av konsonanter, så det gäller att kunna språket om man vill läsa på gudstjänsten, vilket vem som helst kan göra, bara man vet hur man ska sjunga och hur orden ska läsas.
Efter detta tog vårt studiebesök slut. Vi avslutade med att ge guiden en varm applåd innan vi återvände hem till skolan. Detta var enligt mig ett mycket lärorikt och intressant studiebesök som väckte många nya tankar.
av Nadia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Hur söker man en praoplats?
Att söka en praoplats kan vara stressande, men de flesta elever i åttan, ibland i nian, i Sverige måste gå igenom det, och det finns många andra som redan har gått igenom det, så det är kanske inte så svårt.
Du måste börja med att tänka på vart det finns mycket jobb att bli gjort, inte vart det perfekta stället är. Om du ser dig själv jobba med jobbet i fråga i framtiden är inte heller viktigt. Det man söker efter är ett ställe där det finns mycket att göra och där du kan interagera med folk, antingen jobbkamrater eller kunder.
Exempel på bra praoplatser är:
- Butiker
- Mataffärer
- Lager
- Restauranger
- Kaféer
Senare kan du göra en lista på såna ställen som är nära dig.
När du hittat ett bra ställe så är det bara att fråga så många ställen som möjligt eftersom de flesta i listan däruppe tar emot praoelever. Gå dit, presentera dig och fråga om de tar emot praoelever.
Även om du får ett kanske eller ett ja kan det vara bra att lämna över ett personligt brev precis som eleverna i åttan har gjort. Brevet ska vara om dig själv, där du berättar om dina starka sidor och vad du kan bidra med.
Om du får ett ja så kan du fråga om deras information, som namn, telefon, postadress, besöksadress och liknande information om handledaren på ett papper som du senare så snabbt som möjligt lämnar in till den läraren som ansvarar för prao i skolan. Så kan skolan senare mejla arbetsplatsen och ge viktig information. Sen är det bara att vänta på att de två veckorna ska komma
För eleverna i klass 8 på S:t Eriks Katolska skola närmar sig praoveckorna som är vecka 10-11. De har tränat med skriva sina personliga brev och att tänka på arbetsplatser som skulle vara bra. Många har redan skaffat sina arbetsplatser men det finns de som fortfarande frågar runt i största kapacitet.
Senare när veckorna för prao kommer är det bara att förbereda sig på att prova nya saker på din arbetsplats, vara öppen och interagera med folket på arbetsplatsen.
Av: Fredrik Andersson, klass 8
för Skoltidningen
Klass 3 reser genom historien
Onsdagen 18 januari besökte klass 3 under några timmar Historiska museet. De elever jag frågade hade lärt sig väldigt mycket som de inte visste förut, och det allra mesta var nytt för mig också!
Klassen tog sig dit med tunnelbana under ledning av fröken Teresia. Besöket var en avslutning på temat om istiden, stenåldern, bronsåldern och järnåldern och visningen handlade även om dessa. På plats fick de se många intressanta saker, bland annat ett 10 000 år gammalt renhorn. Då de ju hade gått igenom detta på lektion tidigare hade klassen säkert många kunskaper om de här tidiga tidsåldrarna redan innan besöket, men efteråt hade allt förmodligen satt sig på djupet tillsammans med massor av nya, intressanta kunskaper. Bland annat hade de fått veta att det första djuret som kom efter istiden var ren, att det fanns olika sorters bönder bland vikingarna, att fler folkslag började resa på järnåldern och att inlandsisen var hela 3 km tjock!
Ungefär klockan halv två åkte klassen slutligen hem igen, efter flera timmar på en fantastisk resa genom den tidiga mänsklighetens historia, från istidens kyla till vikingarnas långa resor. Man lär sig något varje dag, sägs det, och klass 3 håller nog med om det helt!
av Nadia Owczynska
klass 7 för Skoltidningen
Skoltidningen
På Elevens val på högstadiet har fyra elever, Nadia, Emilia och Marta från klass 7 samt Fredrik från klass 8, valt att arbeta med skoltidningen samt få lära sig några digitala verktyg. Fredrik, som är experten, har visat oss hur man kan använda Prezi i skolarbetet och vi har gjort en presentation av Skoltidningen med hjälp av Prezi.
Redaktionen träffas en gång i veckan under Elevens val. Då fördelas arbetsuppgifterna. Skribenterna tar mycket eget ansvar då de planerar sina egna arbeten.
Tryck på cirklarna så får ni veta mer om Skoltidningens arbete.
Länk till Skoltidningens Prezi
Länk till Vad är Prezi?
/Kristina Klempt
Jag ber om ursäkt ifall inlägget ser konstigt ut men hur mycket jag än redigerar så lyder inte progarmmet mig. Sorry!!