Hem » Skoltidningen (Sida 2)
Kategoriarkiv: Skoltidningen
Klass 8 stadsvandrade på Söder
Förra onsdagen har vi, klass 8, varit på stadsvandring på Söder. Vi gick runt med en guide som berättade om hur det var när Stockholm industrialiserades och dess historia.
Vi började vår guidning på Slussen vid Mosebacke terrassen och guiden berättade om ett vattentorn som byggdes på sluet av 1800-talet och används ända tills idag. Sedan gick vi vidare in på terrassen och han berättade om staketet där och den judiska Davidsstjärnan som går i en längd längst hela. Sedan fortsatte vi mot Katarina kyrkan och guiden talade om fabriker som öppnades i Stockholm och varför de ser ut som de gör.
Fotograf: Fredriksson, Göran H. (f. 1947)
Skapad: 2002
Objekt-ID
Fotonummer SF2002 92 32
Efter det gick vi mot Fjällgatan och då gick vi in ett hus som visade sig vara ett museum och det museet heter Blockmakarens hus. Där berättade guiden om två olika familjer som i verkligheten bodde i det huset och visade olika prylar som de använde för 100 år sedan. Det slutade med att vi fick fritt gå runt i huset och titta i den trånga byggnaden.
Som tur blev Stockholm aldrig allvarligt förstört under något krig och tack vare det och de människorna som bevarade det väl får vi ungdomar idag gå runt i en historisk stad och beskåda historien med våra ögon.
av Joanna Gnilka, åk 8
Fakta om Blockmakarens hus
(Källa: Stockholmskällan)
Blockmakarens hus är sedan 1982 en av Stadsmuseets filialer och visas nu som det såg ut på 1920-talet. Huset är byggt i början av 1700-talet och har bebotts av hantverkare och fattigt folk. Det nuvarande huset består av två sammanbyggda hus. I början av 1900-talet bodde blockmakare Gustaf Andersson här med fru och fyra barn. Han arbetade med att göra block till de stora segelfartygens riggar och var anställd av flottan. Bottenvåningens 20 kvadrat hyrdes av Emilia Gustavsson, änka med fem barn. Det var fattigt och trångbott. Emilia arbetade som tidningsbud och städerska.
Våra förväntningar inför nian
Ett bra skolår har passerat med många fina minnen som aldrig kommer glömmas. Våra förväntningar inför nian är stora. Nian blir förhoppningsvis lika bra eller till och med bättre än de föregående åren. Efter sommarlovet början ännu en ny resa i vårt liv.
Natalie:
Mina förväntningar inför klass 9 är att jag själv ska utvecklas och att jag ska kunna gå ut 9:an och vara nöjd med mina betyg. Förväntningarna inför nian är att det ska vara ett väldigt bra år, ingen stress över gymnasiet. Sista året innan gymnasiet blir ett år att njuta av, Jag ska göra mitt bästa med studierna och njuta och ta vara på tiden. Det kommer självklart vara kämpigt men jag kommer göra mitt bästa för att få till det sista året. Det kommer vara svårt men det kommer vara värt det!
Förväntningarna inför resan till Rom med klassen i nian är väldigt höga, det kommer säkert bli riktigt kul och att det kommer bli en ny upplevelse. Att ha mer motivation till skolan i 9 an är ett av mina mål för att kunna gå ut nian och vara nöjd över mig själv.
Carolina:
Snart har ännu ett skolår passerat. Just nu går jag i årskurs 8 och ska snart börja 9:an. Nian är nog det viktigaste året i grundskolan. Det är nu det gäller!
Mina förväntningar för nian är höga. Studierna är något jag måste koncentrera mig mer på då det är mycket som står på spel. Något som verkligen skrämmer livet ur mig är nationella proven. Tankarna i mitt huvud flyter runt, då jag hört att många tycker att det är enkelt och andra tycker att det är svårt , men med tiden kommer det att visas. Många tycker att nian är så viktig då ens framtid påverkas av slutbetygen. Betygen är viktiga, men jorden går inte under bara för att man inte har A:n i alla ämnen.
Stressa inte över hur “svårt” det kommer blir. Det finns många saker jag längtar efter. Romresan, S:t Eriks dagen, vara äldst på skolan. Man får väll bara hänga med på resan, och ta saker som de kommer. Att vara strukturerad, planerad och göra sitt bästa är nog de bästa tipsen.
av Natalie Mekonnen och Carolina Lara, klass 8
för Skoltidningen
Hur har det varit i klass 7?
Nu börjar läsåret sakta närma sig sitt slut och innan man vet ordet av så är det sommarlov. För oss i klass 7 har det varit ett år med många stora förändringar i och med att vi började högstadiet.
Under den sista terminen i sexan levde vi i ständig fasa för högstadiet. Det verkade vara så mycket som var nytt, annorlunda och läskigt. På avstånd verkade högstadiet som ett enda virrvarr av läxor och prov. En dag mot slutet av terminen kom dåvarande nian för att prata med oss om högstadiet (och förhoppningsvis få det att inte verka så farligt). De sa till oss att det var mycket roligare än mellanstadiet… och nu, elva månader senare, tycker vi att de hade helt rätt.
Vi var nog alla lite nervösa på skolstarten. Det var ju trots allt en hel del nya saker att vänja sig vid, vi skulle ha alla våra saker i skåp istället för i bänkar, vi fick helt plötsligt gå utanför skolans område på rasterna och en massa annat. Men efter bara några dagar hade nervositeten släppt och helt plötsligt var allt inte lika farligt längre. Högstadiet blev en vardag för oss. Nu läste vi också ett till språk, antingen franska eller spanska. Visserligen fick vi fler förhör och prov att plugga till, fast nu blev man inte lika nervös inför varje gång läraren skulle se vad vi kunde.
En annan sak som gjorde att vi fick mer att tänka på var att vi skulle börja samla pengar till vår Romresa i klass 9. Den 14 oktober anordnade vi vår första lågstadiefest som gick utan missöden. Under vårterminen fick vi sälja kyrkkaffe i Skärholmens kyrka, vilket lärde oss att själva ta ansvar för saker.
Elevens val har också varit en nyhet. Då får vi välja medan ett antal olika skolämnen som vi får ha en timme i veckan, däribland matte, idrott, bild och självklart skoltidningen. Därmed var vi också tvungna att välja – ska vi ha kul eller ska vi försöka höja våra betyg? Som tur är har vi elevens val i fyra perioder, så vi kunde välja fler gånger. Alla fyra val var nog lika svåra att göra, eftersom det fanns så mycket man ville hinna med.
Sammanfattningsvis anser vi att det här har varit ett väldigt roligt och lärorikt läsår som dessutom gått otroligt fort. dock är det inte över ännu: vi har en S:t Eriksdag, en friluftsdag samt ett antal prov att se fram emot. Sjuan är nog något av dem skolår som innebär mest förändringar, fast det är trevliga sådana! Så till alla blivande sjuor: var inte nervösa!
Högstadiet är inte så farligt som ni tror, snarare tvärtom!
av Emilia och Nadia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Nyfiken på högstadiets läsenkät?
Sammanställningen av läsenkäten
Som ni kanske vet deltar några av våra lärare här på S:t Eriks katolska skola i ett nationellt läsprojekt. Man hör ju nästan hela tiden hur sällan barn läser nuförtiden, och därför har våra lärare i SV och SVA på högstadiet här på skolan tagit tag i saken och anmält skolan till ett läsprojekt.
För att verkligen ha koll på läget har vi skapat en enkät som eleverna och lärarna på högstadiet fått ta del utav.
Hur mycket läser en elev som går i högstadiet?
I enkäten får vi bekräftelsen att mer än 50% av de personer, som svarat på enkäten, svarar att de läser dagligen. Det är ju bra kan man tänka.
Men vad läser eleverna helst? Är det böcker eller är det serietidningar och matsedeln?
Statistiken säger att de flesta gillar att läsa böcker med genren deckare, och på en andra plats skräck och fantasy.
Men trots att man läser dagligen, visar enkäten att 50% av alla som svarat, bara läser 0-5 böcker om året, utanför skolan. Man måste öka människans lust att läsa. Det räcker inte med att bara läsa 0-5 böcker om året. Man ska helst hinna med 10. Då kan man läsa ut en bok varje månad. Det är svårt att tvinga människor till läsandet. Elevers medelvärde i betyg har sjunkit, och vissa ämnen går det sämre för. Som i t ex svenska. Människor har blivit sämre på att läsa. Ett sätt att förbättra sitt läsande på ett effektivt sätt är att läsa högt. Då kan du höra och se vad du läser. Och så lär du dig att läsa av interpunktion. Du får också lära dig den svenska grammatiken och retorik. Allt detta får du lära dig av att läsa högt. I enkäten sägs det att 64% läser högt då och då. Det kunde ju ha varit sämre? Men det kan ju alltid bli bättre.
När man var liten läste man eller så fick man ofta höra på sagor. De sagorna som var populärast är Askungen, Rödluvan och sedan så har vi lite Astrid Lindgren och lite Bröderna Grimm, och annat.
I början av 2000-talet läste man faktiskt ganska mycket. Jag minns att skolan tog oss elever till ett bibliotek någon gång varannan månad eller så. Jag tror inte man har kvar det. Men det kanske är något man ska tänka på. Annars har vi ju här på skolan ett litet bibliotek fyllt med böcker från olika tider och med olika genrer. 75% av alla som svarade, sa att de besöker skolans bibliotek. Det kanske är därför man inte åker till ett bibliotek med skolan längre, eftersom det redan finns ett bibliotek här i skolan.
När man är äldre då kan man variera sitt läsande, man kan läsa biografier och nyheter, istället för bara sagor. Något som också kan hjälpa dig förbättra ditt läsande och göra dig allmänbildad, det är att läsa nyheter. Du kanske är en av de 57,1% som läser nyheter via sociala medier. Det finns ju många som kollar nyheterna någon gång ibland, men ta en dagstidning två, tre gånger i veckan.
Skolans personal som brinner för läsningen har ordnat så att vi alla på skolan har läsvecka denna vecka och vi vet att vi kommer arbeta mycket intensivt med läsning. Man hoppas att elever intresserar sig mer för läsning. Hela läsprojektet är ju till för att man ska stärka sin läsning. Det är ju alltid roligt att höra att 78% av alla som svarat tycker att det är roligt och ser fram emot läsveckan.
Rohil Lahdo, klass 8
Varför läser vi moderna språk?
Eftersom Sverige är ett exportland som vill fortsätta konkurrera som exportland och vi lever i en global värld krävs det att vi har en välutbildad befolkning som kan flera språk, eftersom att det är en viktig kompetens som krävs. Om vi vill arbeta med andra länder krävs det att befolkningen har erfarenheter av andra språk.
Det är nästan var tredje elev som inte läser ett språk utöver svenska och engelska i grundskolan. Det är en av anledningarna till att socialdemokraterna vill göra moderna språk obligatoriskt. I årskurs 7 är det 85 % som väljer moderna språk men i årskurs 9 är det bara 70% som fortsätter; alltså har 15% inte fortsatt med varken franska,spanska eller tyska utan kan ha valt svenska som andraspråk, sitt modersmål eller teckenspråk istället för de tre så kallade moderna språken.
Men självklart så måste det finnas lärare till dessa andra språk för att eleven ska kunna byta ut sitt modern språk. Många elever tycker att moderna språk är ett tråkigt ämne i skolan och därför är det viktigt att redan från början få eleverna att tycka att det nya ämnet är intressant.
Därför gick fröken Kristina ner till klass 6 som ska välja sitt moderna språk den här terminen för att visa att man lär sig väldigt mycket på 3 terminer i tyska. Då tog hon med sig två elever från klass 8 (Anastasia och Matheos) som skulle hålla en konversation med varandra framför klassen och sedan fick klassen ett litet quiz där det var några enkla ord som var väldigt lika svenskan, så fick de gissa vad alla ord betyder.
Genom detta märkte eleverna att det tyska språket inte är så svårt som det kan låta och att tyska kan vara lärorikt i framtiden. Fröken Anna och fröken Solveig var också nere i klass 6 och informerade om sina språk, spanska respektive franska.
De vanligaste språken som skolorna erbjuder är tyska, spanska och franska sam specialundervisning och det gör så att eleverna inte har så stora valmöjligheter. För att eleverna ska kunna ha fler val skulle man kunna erbjuda flera språk som exempelvis italienska, arabiska och kinesiska. Eleverna skulle då lockas mer till att välja moderna språk.
av Anastasia, Natalie och Carolina, klass 8
för Skoltidningen
Diagrammet nedan presenterar de åtta största språken och är baserat på antalet elever som fått minst ett kursbetyg i språket. Spanskan är det överlägset mest populära bland alla språk som kan erbjudas som modernt språk. Av de 84 073 elever som fick en examen eller ett studiebevis om 2 500 poäng våren 2014 hade omkring en elev av fyra läst minst en kurs i spanska.
Källa: Skolverket.se
Svenska påsktraditioner
Nu är närmar sig påsken, den största högtiden under de kristna kyrkoåret. I Sverige firar vi det med påskägg, påskmat och påskris.
Att pynta hemmen med påsk relaterade saker under påsktiden är väldigt vanligt i Sverige. Något 
som man brukar ha är påskris, det är grenar som oftast pyntas med fjädrar eller färgglada ägg.
Påskkärringar är enligt en gammal svensk tro en häxa som flyger på en kvast till blåkulla och som sedan återvänder på påskdagen. Idén med påskkärringar kom på 1600-talet i Sverige, då var häxprocesserna som värst och många häxor avrättades för att de åkt till djävulens gästabud (blåkulla). För att skrämma bort häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Det finns även idag, majbrasor och raketer.
Nuförtiden klär sig barn till påskkärringar och knackar på hos folk och lämnar gåvor. Det kan t.ex. vara påskkort eller påskbrev och som tack bjuds barnen godis eller någon annan gåva.
Förr var det vanligt att skänka ägg och oftast dekorerade man dem. Nuförtiden pratar man mest om pappägg som man sedan fyller med godis.
Förr var ägg och kött ett måste på påskbordet eftersom man inte kunde äta det under fastan. Man äter fortfarande ägg och kött men också sill, lax och Janssons frestelse.
av Lulia Yohannes, klass 7
för Skoltidningen
SÅ SYND – en dikt
Så synd,
säger alla,
men de möter inte din blick,
under ens en bråkdels sekund.
Du tittar upp
Letar efter ett stöd att hålla fast vid,
men alla viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
men det finns ingen sorg i deras ögon,
det finns inga tårar, inget stöd,
bara tomhet,
som riktigt lyser i alla dessa vackra ögon,
när de viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
men de stannar inte kvar hos dig,
de skyndar vidare, glömmer dig,
Du ser det,
och hela din kropp känns blytung
när de viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
utom en som inte beklagar sig
utan står kvar, ensam och knäpptyst.
Du väntar,
väntar på att denna någon ska stanna kvar,
när alla viker undan med blicken.
Så synd,
säger ingen,
för alla har redan gått sin väg och glömt dig,
utom denna enda människa, som inte överger dig än.
Som hjälper dig,
utan att ha en aning om det,
genom att inte vika undan med blicken.
av Emilia och Nadia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Utvecklingssamtal sett ur olika perspektiv
Man har utvecklingssamtal för att man själv som elev ska se vart man ligger/ hur det går för en själv och för att också föräldrarna ska veta vart deras barn ligger. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplan, kursplaner och kunskapskrav. Man har utvecklingssamtal minst en gång per termin.
Som elev kan man ha olika åsikter om utvecklingssamtal, vissa tycker det är bra för att man får veta vad man behöver bli bättre på, och vad man har utvecklats i. Andra elever kan tycka det är mer jobbigt och att man inte utvecklas, eller att man har saker som inte föräldrarna vet t.ex. att man kommer försent ofta, skolkar osv. som man är rädd ska komma fram på ett utvecklingssamtal.
Som förälder så vill man ju veta hur det går för ens barn i skolan, därför tror jag att man som förälder tycker bra om utvecklingssamtal. Man får veta vad som barnen behöver utveckla, vad som har förbättrats under terminen.
Som lärare vill man nog se eleven utvecklas, säga sina åsikter om elevens arbete både till elev och förälder så båda två vet vad som behöver utvecklas eller vad som har blivit bättre sedan förra utvecklingssamtalet, så man kan följa upp det förra utvecklingssamtalet.
Efter utvecklingssamtalet ska man som elev och förälder veta vad som behöver förbättras så att man ska kunna förbättra det, om en lärare bara säger “Det går bra för dig” eller “Det går inte bra för dig” så vet man inte vad som har utvecklats eller vad som man ska förbättra. Därför är det väldigt viktigt att efter utvecklingssamtalet veta det. Som elev kan det också vara ganska jobbigt att bara höra att det inte går bra, därför är det bra att också få höra beröm, det gör hela situationen bättre.
Utvecklingssamtal går till på så sätt, att man träffas som elev, förälder/föräldrar eller ens ansvarig och lärare/ mentor. Tillsammans pratar man hur det går för eleven i skolan , och i de olika ämnena . Som förälder eller elev får man också ta upp om det är något man vill prata om. Eleven ska också kunna uttrycka sig, och få ifrågasätta om man inte förstår eller inte alls håller med vad läraren.
Huvudpersonen under utvecklingssamtalet är eleven, och det är henne/honom som läraren bör ha en dialog med, föräldern ska vara med dels för att höra den här diskussionen och dels se till att elevens behov uppfylls av skolan, ta vara på elevens rättigheter och ställa de frågor eleven kanske inte tänkt på.
Ett bra tips är att tänka positivt inför utvecklingssamtalet, att se det som en möjlighet att utvecklas.
av Natalie Mekonnen, klass 8
för Skoltidningen
Ett spännande språktema ur vårt perspektiv
Sjuorna, däribland vi (Emilia och Lulia) har arbetat med ett projekt inom språk. Vi fick en stad i Spanien eller Frankrike, beroende på vilket modernt språk vi läste, som vi sedan skulle “åka till” och lära oss mer om. Leon och Tomas som inte läser något modernt språk fick fördjupa sig i engelskan och lära sig mer om Edinburgh.
På måndagen, när vi hade vår första språklektion, skulle vi leta upp lite grundläggande fakta om staden vi fick, till exempel invånarantal, läge och turistattraktioner). Det skulle vi sedan, med hjälp av ordböcker, översätta till spanska eller franska. På morgonringen tidigare under dagen hade vi “flugit” dit.
Nästa dag skulle vi hitta på en värdfamilj (namn och ålder på familjemedlemmarna) som vi skulle bo hos i vår stad. Vi skrev om vad vi gjorde på fritiden och vädret. Vi fick utöka vårt ordförråd i våra moderna språk. På köpet lärde vi om ländernas skolsystem, för att kunna beskriva familjemedlemmarna bättre.
Två måndagar på hemkunskapen med fröken Szilvia lagade vi några typiska maträtter från vårt land, bl.a spansk paella och fransk Quiche Lorraine. Under måndagen därpå fick franska eleverna dessutom presentera om sin stad och familj inför gruppen.
Tisdagen den 21 mars fick vi veta skulle vara slutet på språktemat… men ingen i klassen hade nog anat att vi skulle ha en speciell avslutning! Lärarna som varit delaktiga i detta projekt och eleverna samlades. Vi drack engelskt te och åt en engelsk fruktkaka som var bakad av Leon och och Tomas, ”våra skottar”. Medan vi åt spelade klassen Kahoot, vilket är ett sorts frågesportsspel på datorn eller mobilen. Eleverna minglade också, vi gick runt i klassen och letade efter personer som vi sedan skulle mingla med (prata med). Fröken Annika gav oss olika ämnen att prata om, till exempel vad som varit bäst och sämst med länderna vi “rest” till. Vi gjorde också en kort utvärdering av temat.
Till sist fick vi ställa våra figurer som förställde våra brittiska identiteter på datorskåpet, och då var det slut på riktigt.
av Emila och Lulia, klass 7
för Skoltidningen
Välkommen Barbro!
Jag fick idag tillfället att prata lite med Barbro Wallhäger som är ny förskollärare på den nya förskoleavdelningen S:t Elisabeth. Under denna intervju fick jag veta väldigt mycket intressant om Barbro som jag tycker är bra att berätta.
Barbro visste redan som ung att hon ville jobba med att ta hand om och lära ut barn ungdomar. Hon utbildade sig först till fritidsledare och åkte redan som ung till England i ett halvår för att jobba på förskola. Resorna fortsatte när hon åkte till Sydsudan där de ville att hon skulle starta en förskola. Barbro säger att hon i Sydsudan fick vara väldigt kreativ med att göra nya läromedel och leksaker till barnen, som var en väldigt rolig upplevelse. Att starta den här förskolan gjorde Barbro väldigt intresserad med att jobba med förskolor och drev henne till att utbilda sig till förskollärare i 2013. Hon har också jobbat på flera andra skolor.
Vad som också drev henne till förskoleyrket var att hon tycker att åldern 1-3 är en av de viktigaste i ditt liv och påverkar väldigt mycket.
”- Det formar hela resten av livet”, säger hon.
Därför tycker hon att det är väldigt viktigt att strukturera och planera så att varje barn kan utvecklas på sitt eget sätt. Att känna till och veta hur varje barn är, är viktigt för att de ska kunna utvecklas med tryggheten och lärande i fokus.
Hon började i skolan den första februari 2017, alltså ungefär samma tid som den nya avdelningen invigdes. Barbro blev intresserad av jobbet när hon såg en annons för det i Domkyrkan och tyckte att det skulle vara speciellt roligt eftersom skolan är katolsk och hon själv är katolik. Barbro tycker också väldigt mycket om vår kristna värdering, och ÄRVA (Ärlighet, Respekt, Vänlighet och Ansvar). Så hon sökte jobbet, och fick det lite senare.
”- Det är jättekul att jobba här, eftersom alla på skolan är så snälla och det är inte för mycket elever”.
Det är kul att vi nu på skolan har en förskollärare med så mycket erfarenhet som Barbro.
Av: Fredrik Andersson, klass 8,
för Skoltidningen