Hem » Skoltidningen (Sida 10)

Kategoriarkiv: Skoltidningen

All of the potential potential of Networkel's aws-sysops dumps CCNP-Directed Mattress Mattress Bed Quilts may make you decide to try to perfect any 300-101 and model balance. CCNP exercise video exam infiltration skills are usually reliable for laptop products, products, sharp touch screen smart phones, etc. Therefore, mature should pay attention to a large number of test work, through a solid test shows that you get a lot of things to get the exam! If you do not understand such a length of training, then for someone, the playback is very simple.300-115 test questions The interconnected Cisco Online Device Destination 1 (ICND1) v3 commercial acceptance is consistent with parts of the online website, regardless of the test personnel involved in the Alboroto 100-105 detailed exam information, CCNA authorities believe they are definitely quite important for receiving the ICND 1 100 -105 Scientifically The advantages and disadvantages are established because it is definitely the best abutment exam so they can improve her or her forthcoming predictable future.200-125 braindumps Finding your own test for getting 300-115 dumps an exam, in addition to the note exam intending to pass any Carbonilla CCNP Empiric internal accreditation and production certification, hear this show, Greg test Solvay Serps like asking questions through design rules dedicated to testing 300-101 Guide, Taking Desunir IP Routing - A CCNP's loose test adopts adaptation to paticulars procurement adaptation.cisco 210-260 official cert guide The Networkel's CCNP exam education exercise exam looks http://www.passexamway.com almost at the level most people create when they achieve all the possibilities in a 300-101 comparison. Our CCNP video frequency training system is available for purchase. You can switch through cmoputer, pill, and important mobile phones. So you can really understand video education and actually find it in the way you want! Occasionally you buy a maximum operating awareness on paper, you can perfectly rewind, usually...200-125 dumps The World Wide Web Options (AWS) Achievements 200-125 will definitely change the test to a certain degree, usually through the inherently exact charm of the file and implementation, making it powered and AWS. Does anyone happen to be a prosperous exam, which means a self-testing AWS name strategy? Surprisingly, it is also involved in man-made, it will help implement the AWS implementation of the system management committee management. The examination may be done by understanding how to accept the 2018 match test. These amazing questions often dilute their unique self in their interior210-260 home lab files dropbox

Gemenskap

Gemenskap över stadiegränserna
Gemenskap över stadiegränserna

Skolan

Kul

Ordning

Lurigt

Alla är tillsammans

av Paulina Mlynarczyk, klass 7

Noviser i skogen

Detta år var det första året för klass 7 att vara i skogen och ha orientering. Nu ska jag berätta lite om hur det var för mig, Anastasia, att ha orientering utan lärare med sig.

När jag var på väg till orienteringen var jag verkligen spänd för att ha orientering. När jag kom fram dit var jag nervös för att komma vilse i skogen, men som tur så var hände det inte.

Efter några minuter var det dags för mig och min kompis Rohil att börja orientera. I början förstod vi ingenting men efter en stund så började vi fatta hela grejen.

Det gick ganska bra vi hittade skärmarna och vi förstod kartan men sedan blev det jobbigare. Vi hittade inte skärmarna utan vi var tvungna att klättra på berg och gå in längst in i skogen för att hitta dem, men vi hade ändå ganska roligt medan vi letade efter skärmarna.

Det som jag tyckte var roligt var att man inte alltid var två och letade utan ibland kunde man träffa på andra från klassen och man gick med dem, och ibland så kunde man inte hitta samma skärmar och då hjälpte man varandra att hitta skärmarna. Man träffade också på elever från andra klasser och då lärde man känna dem mer.

Efter nån timme i skogen hade vi äntligen hittat alla skärmar och då kunde man äntligen ta de lite lugnt och njuta av den fina utsirönnkten vid bron. Sedan var vi äntligen framme vid grinden där vi sprang fram till magister Ernö och gav honom lappen och kartan.

Jag är verkligen nöjd med orienteringen och vill gärna göra om det nu när jag har lärt mig lite mer hur man ska följa en karta. Det var en perfekt dag i skogen.

Av Anastasia Botros, klass 7

Skåp som skåp är frågan

Högstadiets elevskåp
Högstadiets elevskåp

I åk 7 finns det många som vill byta skåp. De som har skåp nere vill ha skåp uppe, men de flesta som har uppe vill inte ha nere. Jag själv har uppe och känner att jag inte vill byta. Jag vill inte byta, eftersom jag tycker att det är skönt och snabbare när man öppnar, tar ut och stänger skåpet.

Det kanske kommer bli så att man byter varje termin, men det skulle antagligen bli rörigt och förvirrande. Om man vill så kan man låta den som är där nere få ha uppe och den som har uppe låta ha nere ett tag.

av Paulina Mlynarzcyk, åk 7

Stadsplanering

De två senaste måndagarna har klass 9 haft i uppdrag att utföra redovisningar på utvalda platser i Stockholm t.ex. Slussen, Slakthusområdet och Hammarby Sjöstad.  Redovisningarna skulle handla om stadsplanering  och innehålla geografiska begrepp.

Redovisningarna var väldigt intressanta och lärorika. Vi fick bland annat veta att Hammarby Sjöstad förut var en industri som kallades Lugnet där det till största del tillverkades textiler. Förändringen som skett i Hammarby sjöstad var mycket drastisk, det gick från att vara ett ökänt industrikvarter till att bli ett fint och modernt bostadsområde med mycket plats för fritid till de yngre generationerna.

Hammarby Sjöstad
Hammarby Sjöstad

Vi fick också lära oss om Slussens historia och framtidsplaner vilket var väldigt intressant.Vår proffsiga guide berättade oerhört bra om Katarinahissen. Vi fick reda på att hissen vi känner till stått på sin plats vid Stadsgårdsleden sedan 1936 men det har även stått äldre hissar på samma plats enda sedan 1883. Projektet Nya Slussen har fått väldigt mycket kritik från folk som tycker att Slussens historia borde bevaras och att de nya bostäderna, Terminalerna och centrumen inte alls borde byggas. Åsikterna är väldigt delade om just bostäderna men de flesta är eniga om att Slussen behöver en ny båtsluss, som ska snabba upp båttrafiken avsevärt, vilket också ingår i projektet.

Nya Slussen
Nya Slussen

Dessa redovisningar har varit väldigt lyckade och man såg tydligt hur eleverna har utvecklats både kunskapsmässigt och språkmässigt. Jag hörde flera svåra ord och geografiska begrepp som jag först inte visste betydelsen av men våra guider var väldigt noga med att alla hängde med och förstod orden. Redovisningarna var som en avslutande del i kapitlet Stadsplanering som niorna studerat i geografin, andra uppgifter har också varit ”Stadsarkitekt för en dag” där eleverna själva får hitta på ett samhällsproblem i valfri stad eller välja ett riktigt problem och sedan göra upp en plan för att lösa det. Återigen fick lärarna in en stor mängd bra idéer om hur man skulle kunna förbättra den värld vi lever i, och efter att jag läst igenom några av mina klasskamraters uppsatser förstår man att många i klassen har ett intresse för detta och har stora kunskaper om hur folk i andra länder lever idag.

Några elever skrev om påhittade städer med icke fungerande infrastruktur och andra skrev om Slumområdena i Sydamerika med dåliga avloppsystem och ökande kriminalitet. Lösningarna till dessa problem var väldigt kreativa och de ger en god inblick i hur eleverna tänker och deras sätt att lösa problem och hur man anpassar problemlösningarna med ekonomin och andra faktorer.

Jag tror att tack vare dessa projekt så kommer några elever att fullfölja sina planer och genom att bli stadsarkitekter eller politiker, vilket är väldigt bra för Sverige och kanske till och med hela världens utveckling.

av Erik Andersson, klass 9

Intervju med skolans kulturombud Annika Rosenius

1. Du har ju ansvar för att eleverna  får lite kultur och lär sig om den så hur känns det?
– Det känns väldigt kul och viktigt.

2. Hur har det gått hittills med teater annat?
– Bra men man önskar att lite fler skulle intressera sig.

3. Kan du berätta om några kulturupplevelser som har gått bra och varit omtyckt av eleverna?
– Förra året var vi i konserthuset med fullsatt publik och orkester och det var ju kul.

4. Hur får du tag i biljetter till eleverna?

– Jag kollar i konserthusets program och pratar med dom.

5. Varför blev teatern Lady Killers inte av?

– För att Kulan, Stockholms kulturförvaltning, sa inte att biljetterna var först till  kvarn och någon annan fick dom. Förra året var vi på Oscarsteatern och kollade på Kom igen Charlie.

Vår SO-lärare Annika Rosenius som ordnar kultur till oss.
Vår SO-lärare Annika Rosenius som ordnar kultur till oss.

6. Tycker du om när elever är väldigt intresserade av kultur?
– Ja, det är klart.

7. Är det många som vill vara med och kolla på t.ex teater?

– Det beror på vad det är och ibland hinner de inte för de har prov.

8. Uppför sig eleverna när ni möts och kollar på teater?

– Ja det gör dom.

Av Fredrik Andersson, klass 7

Intervju med skribenten Erik Andersson

Intervju med Erik Andersson som skriver i skoltidningen på Elevens val

  1. Är du nöjd med ditt val?

– Ja, Jag är väldigt nöjd. Det kändes som att det fattades något kreativt på skolan där barnen skulle kunna skriva vad de ville och uttrycka vad de tycker om skolan. Så det var ett väldigt bra val.

  1. Om du skulle få chansen att byta skulle du vilja det?

– Nej, det skulle jag inte. Absolut inte.

  1. Vad tycker du om gruppen du jobbar med?

– Den är helt ok faktiskt, vi har väldigt fin gemenskap här.

  1. Tycker du om att skriva i skoltidningen?

– Jag älskar att skriva i skoltidningen, det känns som att jag är föddes till att skriva artiklar.

  1. Vad tycker du om fröken Kristina i Elevens val?

– Jag älskar fröken Kristina, hon låter oss skriva nästan vad vi vill. Hon pushar på oss när vi behöver det.

av Paulina Mlynarczyk,  åk 7

Erik i full action på Arkitektmuséet.
Erik i full action på Arkitektmuséet.

Intervju med skoltidningens chefredaktör Kristina Klempt

Är du glad över att vara lärare i skoltidningen?

– Ja verkligen, eftersom det var mitt förslag att ha skoltidning som Elevens val.

Vad tycker du om gruppen du har?

– Ibland känns det segt som kola, speciellt innan idéerna kommer fram, men mina skribenter är väldigt duktiga i det de gör och är mycket engagerade

Om du skulle få chansen att vara lärare i något annat ämne i Elevens val, vilket ämne då?

– Hade det funnits tyska som Elevens val skulle jag tagit det, men tyvärr finns det inte så jag håller mig kvar i skoltidningen.

Trivs du här i vår skola?

– Ja, självklart, eftersom jag har jobbat här sedan 1989 och nu är tillbaka igen. Jag skulle inte kunna tänka mig att börja på någon annan skola än den här. S:t Eriks har hjärta!

av Anastasia Botros, klass 7

Vår chefredaktör Fröken Kristina Klempt
Vår chefredaktör Fröken Kristina Klempt

Flyktingar – en reflektion

Ni har säkert sett stödgalan ”Hela Sverige skramlar” och hört professor Hans Roslings talHans engagerade tal visar hur mycket vi fortfarande inte vet. Att vi spenderar mer pengar på mindre flyktingar istället för att hjälpa dem som har det ännu värre och bor i flyktingläger. En flykting kostar 25 kronor per dag i ett flyktingläger. Fast flyktingarna i lägren bara får 10 kr. En flykting i Europa kostar 500 kronor per dag. Där får de hela summan. Det här visar hur världen borde vakna till och inte bara prata om hur goda vi är. Lösningen till allt är att lösa kriget, ha en vinnare. Med pengarna kan vi förändra situationen för många unga hungriga familjer och för att barn ska få den rätta utbildningen.

Förföljelse som inte bara skadar men gör också terror i din mors ögon visar hur kriget påverkar ditt liv. Känslan av lidande släktingar som har flytt och nu lever som gatubarn är obeskrivlig.

Jag påverkades väldigt hårt av det här och att vi borde skämmas över att vi har låtit den här situationen uppkomma. Vi måste få ett slut på det här så fort som möjligt innan det blir värre.

flyktingar

 

 

 

 

 


Min dikt om flyktingar
F
örföljelse
Lidande
Ytterlighet
Krig
Terror
Immigration
Nostalgi
Gatubarn
Aktsam
Religiös

av Adrian Hejnowski, klass 9

Storyline

Klass 9 projekt:

Just nu så har vi börjat med ett annat stort projekt. Vid SO och svenskatimmen kommer vi att jobba med projektet som heter Storyline. Man har delat in klassen i grupper på fyra personer, varje grupp ska föreställa en familj. Varje familj har då fått ett eget land och får då söka fakta om det landet och fördjupa sig i det. Länderna är följande: Indien, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland och USA.

De första lektionerna fick vi veta våra grupper och vilket land och fick och det var bara då at börja hitta fakta om det. Senare fick vi besked om att vi skulle göra egna karaktärer som skulle bosätta sig i landet. Nu börjar det roliga. Alla började genast ta material och göra sin lilla gubbe.

Man fick hitta få ett namn, ålder, intressen och egenskaper. Tiden gick och klassen började koncentrera sig och det gick väldigt smidigt, det var rolig att se hur alla var så fördjupade i sitt arbete. Inte varje dag man ser det.

När tiden var ute så fick varje familj och medlem i familjerna berätta om deras nya skapelser. Vi hade väldigt roligt den stunden och projektet fick positiv feedback, vilket är jättebra! Har man det roligt så gör man jobbet 100 gånger bättre.

IMG_5080

UPPDATERING:

Just nu fick vi berätta vår text vi skrev om vårt land. Klimat och natur, arbete och försörjning, befolkning och handel och ekonomi.

Vi fick sitta i varsin grupp då; mammorna var för sig, papporna för sig och de två barnen fick gå till en varsin grupp för sig med. Efter att ha gjort det där vilket tog tid, kollade vi kort på ett klipp om kaffe, hur kaffe kan vara farligt för all bekämpningsmedel som finns där.

Sedan kom uppdrag nr 2: Fröknarna visade snabbt upp några saker som vi fick välja på, bl.a. banan, ris, skor, kaffe, byxor m.m.

Vi fick nu välja en av de sakerna och vi skulle nu ”åka” till det landet där de producerades i och göra en typ av reportage om hur den produceras, behandlas och används.

Vi hämtade ett papper där det stod vad som behövdes för att få just den saken. Vi fick skriva en ansökan i våra Chroomebooks. Det extra vi fick göra var att skriva på svenska och på engelska, det var en liten utmaning, men vi grejade det! Nu så får vi se nästa lektion vad som kommer hända.

Jag, Eleshwa Eishayea, kommer att uppdatera er genom projektets väg. Så håll ut tills dess!

Nya lärare – nya utmaningar

Du som elev har säkert någon lärare som du kanske är van vid? Gillar mer än andra? Tycker deras lektioner är mer lärorika? Jag tänker berätta hur man kan påverkas som elev på både ett negativt och positivt sätt.

När du börjar högstadiet får du nya lärare än vad du hade på mellanstadiet, det beror på att det krävs mer kunskaper och en lärare kan inte ha allt. Det är som att byta jobb; du måste bli van med dina nya kollegor och din arbetsgivare. Med tiden blir man trygg och känner igen alla vet vad alla heter, vilken personlighet dem har. Det är exakt så med lärare. Du vet vilka lärare som man kan skoja med, man kan prata med om du har ett problem, vilka som lägger in mer energi i lektionerna.

När du redan känner att du har detta som elev tappar du den där tyngden. Man kan ha en lektion med en lärare man inte känner och ha lite stress och tänka lite såhär:
Tänk om hen frågar mig en fråga och jag kan inte svara?
Lektionerna kan vara helt annorlunda än de var förut?

Det var lite så jag tänkte när vi fick reda på att vi skulle få nya lärare i spanska, engelska och teknik. Det är viktiga ämnen. Lärarna gjorde sina projekt för terminen och du visste redan dagen innan vad du skulle göra nästa dag på den lektionen. Det är en negativ sak om detta men en positiv är att man t.ex. kanske fokuserar mer på lektionerna med nya lärarna? Det är mer intressant, du kanske förstår läraren bättre än den förra. Det här är mitt sista år på skolan och jag tänker mig att det kommer vara en utmaning att se alla de nya lärarnas prov, redovisningar och projekt. Det skulle vara skönare om man hade samma lärare i tre år på högstadiet, men ibland kan man genom att byta lärare lösa många problem och även fräscha upp eleverna med kunskaper. Det är en bra sak att vi fick reda på att vi skulle få nya lärare redan i åttan på sista skoldagen.  Vi skulle ha hela sommarlovet för att tänka ut vilka nya utmaningar vi skulle ha för det nya skolåret.

Två av våra nya lärare: i engelska, Kristina Klempt, och i spanska, Anna Salinas
Två av våra nya lärare: i engelska, Kristina Klempt, och i spanska, Anna Salinas

Men nya utmaningar ger dig inte säkerheten att behålla samma betyg. Om du hade ett B förut,  kan du bara på en termin gå ner till ett E. Det är lite fel ändå men du kanske kunde plugga in förra lärarens prov bättre? Han var mer klar med uppgifterna? Redovisningarna var inte för jobbiga och var ett intressant projekt. Med nya lärare kommer nya prov, uppgifter och även krav. En lärare kanske satsade mer på praktiskt arbete än på skriftligt eller muntligt och du var kanske ett proffs på att bygga bra och fick mycket bättre betyg tack vare det, och kanske inte bästa eleven i att redovisa och skriva.

Det är en sak att tänka på, en bra motivation till att behålla ditt betyg är just att anpassa sig och kämpa för att behålla sitt. Du blir såklart bättre också, men du kan bli sämre också! Så det är viljan som räknas och att man orkar kämpa för det man har förtjänat.  Det är ändå den viktigaste saken i skolan; det spelar ingen roll vilken lärare du har eller hade! Kom ihåg att alltid vara säker, motiverad och… var inte lat!

av Adrian Hejnowski, klass 9

 

Arkiv