Hem » Skoltidningen
Kategoriarkiv: Skoltidningen
Skidåkning i Flottsbro
Fredagen den 15:e februari var det äntligen dags för hela högstadiet årliga traditionella skidåkning i Flottsbro. Tillsammans med skidåkningen är det en massa skratt och fall på backarna men som tur var det inga allvarliga skador i år. Själv måste jag säga att just den här gången då vi var ute i backarna med klassen var den roligaste gången av alla gånger då vi har varit där.
Det började med att vi åkte bort till barnbacken som är den lättaste och började lära en av mina vänner att åka skidor eftersom det var hennes allra första gång. Det var otroligt kul och hon var jätteduktig och åkte redan flitigt mot slutet av dagen. Det roligaste var ändå när jag som redan kan åka skulle rutscha nerför hela backen och på något sätt inte hann bromsa nere vid staketet, jag ramlade så att hela nätet föll och låg på snön med mina skidor någon meter bort ifrån mig. Efter allt skratt på den lilla backen åkte vi alla som kan åka bra till den större backen och hade minst lika roligt där.
Efter några intensiva timmar av skidåkning och lunch däremellan när dagen började närma sig sitt slut hittade jag tillsammans med en grupp elever från min klass en väg offpist och självklart så djärva som vi är bestämde vi oss för att åka dit. Denna väg bestod av en massa stenar och lera som är nästan omöjliga att åka på men vi tog oss alla igenom det och hade otroligt roligt. När vi åkte för andra gången på samma väg var det ännu roligare då en av mina klasskamrater som åkte framför mig plötsligt ramlade ner i leran och jag som då åkte bakom honom också ramlade helt omkull på den äckliga våta marken. Vi åkte sist av alla så inga av våra vänner såg det som hände och efter någon minut när vi helt kladdiga och nersmorda i leran åkte ut och alla såg oss utbrast vi i högt skratt och jag måste säga att även fast det var det obehagligaste som hände mig på hela den dagen var det även det roligaste och kommer säkert förbli ett bra minne med mina vänner.
Det var min sista gång i Flottsbro med skolan då jag går ut nian i juni och jag kommer sakna det oerhört mycket. Det var några av de bästa dagarna på hela skolåret och det är just från skidåkningen som jag har några av mina favoritminnen med klassen.
Joanna Gnilka, klass 9
för Skoltidningen
Årets besök på Gymnasiemässan
Förra veckan var det Gymnasiemässa för alla nior i Stockholm. Alla nior från vår skola åkte dit tillsammans med magister Dante och fröken Maria dit för att snart så gäller det att välja ett gymnasium som man vill gå på.
Det var alltså en massa gymnasier som hade sina stånd och man kunde gå fram till dem och prata. Ambassadörer från skolorna var förberedda och hade svar på alla niors frågor, man kunde fråga om en massa olika saker och de kunde svara på allt.
Alla stånden var olika stora och det var mer eller mindre folk vid varenda ett av dem. Det var mestadels tredjeklassare från gymnasierna som kom för att berätta och alla var väldigt trevliga och försökte göra den bästa reklamen för just sin skola och övertyga just dig att börja hos dem.
Från varenda skola man kom fram till kunde man få en påse från dem som innehöll en katalog om deras skola och kanske några fler blad eller reklamprylar. I katalogerna kan man läsa om skolan och det finns datum för alla öppna hus skolan kommer att ha för att redan den veckan börjar de.
Redan snart i januari är det dags att göra sina första ansökningar, det är alltså snart dags för våra nior att bestämma vilken linje de vill gå och vart. Vi hoppas att alla verkligen väljer från hjärtat och rätt.
Joanna Gnilka, klass 9
för Skoltidningen
Rapport från lågstadiefesten
Förberedelserna inför festen var många. Vi behövde komma överens om vilka som skulle baka, vilka som skulle sälja eller sköta fiskdamm, Om vi skulle ha ansiktsmålning eller ej osv. Innan festen skrev vi prislappar och gjorde fint i matsalen. De flesta tog med sig bakverk och andra förberedde andra saker som till exempel popcorn eller chips.
Under festen, precis i början, började sockervaddsmaskinen att brinna. Den blev helt enkelt överhettad. Som tur var brann det bara i maskinen och efter snabbt agerande av en sjua förvandlades lågorna till rök och ingen kom till skada.
Festen kunde fortsätta som vanligt.
Vi ordnade danstopp, limbo, ansiktsmålning och fiskdamm. Vi sålde olika sorters kakor, bullar, saft. chips och popcorn. Festen blev lyckad och vi fick ihop ungefär 2500 kr.
av Judit och Salome Eklöf, klass 7
för Skoltidningen
Val 2018 på högstadiet
Nu har det varit val i Sverige och alla svenska medborgare som är över arton år hade möjligheten att rösta om vårt lands styre. Men fredagen den 7:e september fick även vår skolas alla högstadieelever rösta på dem som de tycker borde styra i landet.
Varje gång då det genomförs riktigt val i Sverige så genomförs också ett skolval. Där kan hela Sveriges elever rösta på riktiga partier som de tycker borde styra. Röserna påverkar självklart inte det riktiga valet men det är alltid intressant att se vad den yngre generationen tycker.
Skolvalet är även till för att elever ska ha möjligheten att lära sig mer om hur det går till och vad det är man gör när man röstar. Det är för att det genomförs på precis samma sätt som det riktiga valet. Eleverna i klass nio som då höll i valet hade redan påbörjat förberedningarna redan på vårterminen, redan då gick några av dem på en kurs där de lärde sig om hur man skulle realisera valet. Senare i slutet av vårterminen strax innan sommaren började alla klasser läsa om de olika partierna som sitter i riksdagen och repetera det hur Sverige styrs.
På de första dagarna på terminen efter sommarlovet började hela högstadiet fördjupa sig inom vad partierna tycker och vad de står för i detta val, eleverna hade då även möjligheten att börja bilda egna åsikter om vilka partier de tycker borde sitta i riksdagen.
När dagen för skolvalet väl var inne förbereddes allt av ett utvalt team från klass nio. Elever skickades in fem och fem och fick en genomgång på hur man röstar sedan fick de ta de valsedlarna de ville ha och gå bakom val skärmarna och lägga i den valsedel vars parti de ville rösta på. Sedan prickades alla av i röstlängden och deras röster lades in i en låda där alla röster samlades.
Direkt efter att alla elever i högstadiet hade röstat klart satte organisationsteamet igång med att räkna alla röster, det bestod av flera olika processer som att separera giltiga från ogiltiga röster och dela upp de partivis och till sist räkna alla röster flera gånger om av flera personer för att vara 100% säker att rösterna är rätt räknade.
Skolvalet var en otroligt bra möjlighet för eleverna att bilda egna politiska åsikter men även att vara källkritisk när man hittar fakta om olika partier och självklart att få testa hur ett riktig val går till och hur det kommer att vara när de väl kommer vara vuxna och kommer rösta på riktigt.
//Joanna Gnilka, åk 9
Skoltidningen
Glada barn, hejarklackar och massa vatten
Nu har vi efter ett långt och härligt sommarlov börjat nian och det första som händer för oss efter skolstarten är att hålla stationer på skolans Kick Off. Roligare sätt att börja nian är svårt att tänka sig!
Planeringen gjordes mestadels innan sommarlovet där vi fick komma med idéer till stationer och bestämma vem som skulle ansvara för vilken station. Vi var för det mesta två på en station så när man väl fått reda på vem man skulle vara med var det bara att sätta sig ner och planera poängsättning, material och vad vi skulle göra ifall något skulle gå fel. Vips var planeringen klar och nedskriven, vi försvann ut på sommarlov och när vi väl kom tillbaka var det riktigt skönt att få papperen med all information vi kanske skulle ha glömt bort. Efter skolstarten fick vi stanna kvar i någon timme för att realisera alla våra planer och se till att allting verkligen fungerade, för att på torsdagen bara ställa fram allting och så småningom välkomna det första laget. Vår station hette “Splash” och inte helt utan anledning, skulle det visa sig… Det var nämligen väldigt många som blev blöta när de skulle fånga en plastmugg fylld med vatten i luften. Även vi fick känna på hur skönt det var några gånger!
Vi ansvarade för en bana var för att göra det hela smidigare, och vi tyckte att det hela gick väldigt bra och framför allt var väldigt roligt. Mer tur med vädret kunde vi inte ha, solen sken och det var varmt utan att bli hett.
Samtidigt fick man se många fina exempel på den speciella gemenskapen här på skolan. Äldre elever hjälpte de yngre, både med att förstå vad de skulle göra och var med dem hela tiden, sedan var det de yngre som hjälpte sina äldre kompisar samt lärare att finslipa sin teknik för att fånga muggen, nästan alla lärare var med och deltog med liv och lust och ett flertal kom med riktigt snälla komplimanger om stationen. Det som dock värmde allra mest var när man såg många lag heja och peppa varandra hela tiden och applådera vilt hur det än gick. Man kände verkligen hur bra de lagen samarbetade och jag kan säga att många som fick de högsta poängen var de som hade en bra stämning och hjälpte varandra, vilket i och för sig kunde ha berott på att vi gav dem extrapoäng för det… jodå, några lyckades skrapa ihop välförtjänta tio poäng på det sättet!
När alla lag varit hos oss var det bara att plocka ihop våra saker och gå upp till vår korridor igen för att vänta på resultaten. Finalen bestod av tävling i straffkast mellan de två lagen med bäst poäng. Priset var, som vanligt, äran och förmånen att hämta glass först. Blev någon förvånad när vi säger att det var magister Dantes lag som tog hem det hela?
Så nu hoppas vi att resten av läsåret blir lika bra som den här dagen, med samma härliga stämning som vi fick ta del av – och ni glömmer väl inte bort att fortsätta peppa varandra, eller hur?
Av Emilia och Nadia Piotrowska
Don Juan erövrar nästa generation
Vad: Ungdomsoperan “Min bror är Don Juan”
Musik av: Wolfgang Amadeus Mozart
Betyg: En solklar femma av fem möjliga
Längd: Cirka 1 timme 20 minuter
Det är utan några större förväntningar som vi slår oss ner på bänken ovanför den lilla scenen som ungdomsoperan “Min bror är Don Juan” ska spelas på. En sådan föreställning ska uppfylla många krav, så tänk om den inte lyckas med det utan blir ett stelt och oäkta virrvarr av repliker vars innehåll inte går att urskilja? Dock blåser våra tvivel bort när skådespelarna rusar in på scenen och mästerskurken Don Juan tar sig an sitt nästa mål: vår uppmärksamhet.
I korthet handlar operan om en ung man vid namn Juan, som redan såhär tidigt i livet har gått ner på brottslighetens väg, med sin lillasyster Zerlina som medhjälpare. Att han är kriminell gör honom dock inte mindre populär, tvärtom. Alla vill vara där han är och ser bara honom som en tuff förebild. En natt blir han dock tagen på bar gärning med att göra inbrott, vilket resulterar i att han skjuter husets ägare. Snart är jakten på gärningsmannen i full gång, fast det bekymrar honom inte det minsta, för ingen skulle någonsin misstänka honom… eller?
Skådespelarna spelar briljant under hela föreställningen och levererar magnifik sång som utan mikrofoner fyller varenda centimeter i salen. Trots att det är en opera går replikerna att höra utan större problem, och texten som är översatt till svenska låter precis så högtidlig som det ska låta vid den här typen av föreställning. Historien är baserad på Mozarts berömda opera “Don Giovanni”, fast med några mindre ändringar för att göra det hela mer modernt. Dessutom ingår en mellanakt där ingen mindre än Don Juan i egen hög person tar lite mer kontakt med publiken, något som verkligen får oss att vakna till och bli extra uppmärksamma på vad som händer, och till på köpet bjuder den här delen av föreställningen på många skratt.
Istället för att använda den stora scenen på Operan spelas denna på den mindre scenen, “Rotundan”, som ändå förmedlar operans känsla på ett otroligt sätt. Sparsamt med rekvisita används, men för att verkligen få till det lilla extra finns ett antal strålkastare och en orkester som spelar bakom scenen. Spänningen släpper inte sitt grepp ens en sekund tack vare allt detta.
Free Download by Deborah Slayton
Föreställningen innehåller ett stort antal ständigt lika aktuella teman, som alla nog kan relatera till – kärlek och förälskelse, brottslighet och att alltid stå i skuggan av de populära människorna i ens närhet, vilket gör den ännu lättare att sätta sig in i. Man måste nog sakna känslor helt och hållet om man inte blir berörd av den dramatiska pjäsen som slutar abrupt på ett sätt man nog aldrig kommer glömma.
Innan vi kom in hade vi trott att vi skulle kunna stå emot hela denna upplevelse, men så fort pjäsen slutar förstår vi hur skicklig Don Juan är – han lyckades än en gång på ett briljant, tyst och obemärkt sätt med sitt uppdrag: att bryta sig in i våra hjärnor och erövra även denna generations uppmärksamhet.
Fakta om opera
|
av Nadia och Emilia Owczynska, klass 8
för Skoltidningen
Varför firar vi påsk?
Snart är det påsklov och dags för den viktigaste högtiden på det kristna kyrkoåret. Vi ska minnas Jesu död och uppståndelse, men jag tror att vissa svenskar inte har någon koll på varför man egentligen firar påsk.
Om vi backar tillbaka bandet till ungefär 1000 år f.Kr då judarna tågade ut ur Egypten. Uttåget ur Egypten ligger som grund för den judiska påsken som Jesus firade eftersom han själv var jude. Den kristna påsken är kopplad till den judiska när det gäller tidpunkt och händelse, men i den kristna påsken firar vi istället Jesu död på korset och uppståndelse. Att gå till kyrkan runt påsk kan vara det mäktigaste runt hela kyrkoåret, så mycket folk och även en stor glädjefest.
Sedan 1844 har man använt sig av en regel när påsken ska infalla vilket jag inte tror så många vet om. Påskdagen är den söndag som kommer närmast efter den första (icke astronomiska) fullmånen efter 20 mars. Tidigare kristna ville inte att den kristna påsken skulle infalla samtidigt som den judiska. Påsken kan alltså infalla tidigast den 22 mars och senast den 25 april.
av Petra Walther, klass 8
för Skoltidningen
Många leenden på mellanstadiefesten
Torsdagen 23 november var det återigen dags för mellanstadiet att festa loss ordentligt, då vi i klass 8 ordnade med en härlig mellanstadiefest åt dem. Själv stod jag och sålde fika utanför matsalen, där musiken och dansen var, och eftersom jag där bara såg en bråkdel av all positiv energi som barnen utstrålade, kan jag mycket väl tänka mig att det måste ha varit fantastiskt mitt i alltihop.
Redan några veckor innan festen skulle bli av var vi i klassen tvungna att planera den in i minsta detalj, så att alla fick noggranna instruktioner om vad och hur någonting skulle göras. Vi delade in oss i tre grupper, som var ansvariga för tre olika områden på festen: musik och teknik, aktiviteter samt försäljningen. Utöver detta fick två personer göra en inbjudan och för att försäljningsgruppen skulle ha något att sälja blev alla tillsagda att baka något gott.
Redan när jag gick ner till mellanstadiet under en rast för att dela ut inbjudningarna märktes det att många såg väldigt mycket fram emot festen, vilket såklart var glädjande, och ännu bättre blev det när det även kom flera som inte hade anmält sig i förväg! Deras höga förväntningar gjorde att vi fick anstränga oss rejält och verkligen se till att det inte fanns för lite av något. En del av klassen offrade till och med nästan hela två lunchraster, som nog alla värderar väldigt högt, för att packa godis och göra strutar till alla chips- och popcornsugna barn (det är ju sådant som går åt i massor, har vi märkt). Trots vårt stora engagemang hade nog tiden ändå inte riktigt räckt till, men som tur var hade vi ett antal fantastiska lärare som lät oss få slippa två lektioner (morgonring och elevens val) för att hinna förbereda allt. Om du nu tänker att det säkert går på nolltid att fixa iordning en fest, så är du helt ute och cyklar! Tänk dig att det är tjugo elever som bakat varsin kaka som sedan ska ställas på ett fint och synligt sätt, priser ska bestämmas, strutar ska göras, bord ska skjutas undan och ställas fram, allt måste hämtas till aktiviteterna… ja, den listan kan göras oerhört lång. Då förstår du säkert att vi behövde all tid vi kunde få.
Slutligen var det i alla fall torsdag och när klockan var halv fyra strömmade massvis med barn in, vissa var även fint utklädda till alla möjliga saker. Många kastade sig direkt in i matsalen för att dansa av sig all överskottsenergi som förmodligen samlats på efter att ha suttit hela dagen i en skolbänk. Sedan började deras blickar gå mot det framställda fikat med många olika sorters kakor, och när de tittat sig mätta på dem och valt vad de ville köpa (vilket var väldigt svårt för vissa, märkte jag) var det bara att gå fram till mig eller någon av de andra försäljarna och få det. Ibland kunde det stå många barn som väntade på att bli betjänade, vilket förstås gjorde att vi fick jobba under en viss press, men samtidigt blev man väldigt glad över att det man bakat gick hem hos de flesta. Det som sålde bäst var nog två härliga klassiker: chokladbollar och kladdkaka, något det som tur var fanns väldigt gott om på våra fat. Även lite mer okända bakverk som citronkladdkaka samt äppel- och plommonkaka stod framme, de första bitarna såldes efter rekommendationer från oss, sedan kom fler och fler för att provsmaka dem. Kanske var det ett rykte som spreds genom området runt matsalen, att de här bakverken är verkligen värda att betala för? Dessutom verkade festen vara något de allra flesta visste om, för det kom även några lärare samt elever från andra klasser för att titta och fylla på sitt förråd med godsaker.
Samtidigt som jag hade fullt upp med att sälja var det andra som höll i olika roliga aktiviteter för festdeltagarna, till exempel limbo (som verkade vara väldigt populärt, för när de höll på med det minskade antalet som köpte fika kraftigt), fiskdamm och bowling. Ytterligare andra lockade barnen till att dansa och ta ut så mycket de kunde av festen, för så här härliga fester får man ju inte tillfälle att gå på varje dag, det är nog något de flesta av oss känner till. Avslutningsvis hade vi även tre otroliga föräldrar som ställde upp och hjälpte till med allt möjligt under festens gång.
Till slut, efter en och en halv timme av säljande, dansande och aktiviteter, avslutade vi det hela. Barnen gick hem, medan vi blev kvar för att städa upp allting, en syssla som är nödvändig och ofta jobbig, fast när man är så uppfylld av glädje och energi som vi var gick allting både snabbt och enkelt. När vi blivit klara samlades vi en sista gång i klassrummet för att gå igenom att allting var klart, så var det dags att gå hem efter en lång dag. Det fanns nog ingen i klassen som inte var trött, men också glad över att ha gjort en så lyckad fest som varit till glädje för så många!
av Emilia Owczynska, klass 8
för Skoltidningen
Vi brände broarna i ankdammen
Gruppen i svenska, klass 8, arbetar just nu med att brodera ut sitt språk med idiomatiska uttryck. Här ett bidrag. Men först en kort förklaring till vad ett idiomatiskt uttryck är. Källa Wikipedia.
”Idiom betyder språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Idiomatisk innebär något som är karakteristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk som en ”infödd”.
Idiom kan också åsyfta ett idiomatiskt uttryck, det vill säga ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet.”
Vi brände alla broar i ankdammen
LINUS OCH RONJA STÄLLER SIG I MATKÖN KLOCKAN TRE SEKUNDER I TOLV. DE HAR PRECIS HAFT MATTEPROV.
Ronja: Hur gick det för dig på provet, Linus?
Linus: Usch, låt oss bara bränna våra broar och dra ett streck över det. De första uppgifterna gick inte så dåligt, men sedan föll allting platt som en pannkaka!
Ronja: Tyckte du att den första delen var enkel? Jag skrev något jag tycker låter vettigt, fast jag garderade det med kryss. Hur det gick sedan vågar jag knappt tänka på. Låt oss nöja oss med att säga att mitt betyg befinner sig i fritt fall.
Linus: Mitt också. Jag grep något ur luften! Några av de där uppgifterna var verkligen inget vi haft, det är jag säker på, så de blev verkligen ett streck i räkningen.
Ronja: Det är verkligen orättvist! Läraren sa att det var något väldigt enkelt och att hon förväntar sig att vi ska kunna det, men jag tycker ändå inte att hon ska ha med det! Nästa gång jag ser henne ska hon få veta att hon lever!
Linus: Hon gräver sin egen grav med att vara sådär! Alla elever kommer hata henne och jag tänker klottra i min bok med bläckpenna som hämnd för det där provet.
Ronja: Linus, du går över lik. Är du säker på att du inte har en skruv lös?
Linus: Om jag har en skruv lös så har du massvis av dem.
Ronja: Du hamnar ur askan i elden om du vågar förolämpa mig sådär. Sluta!
Linus: Har du vaknat på fel sida, eller vad?
Ronja: Strunt samma, så dåligt gick det kanske inte för oss… Resten av klassen är ju rena ankdammen!
Linus: Tyvärr är jag rädd att du bygger luftslott, Ronja. Jag tror snarare att det är vi som är ankdammen.
Ronja: Inför nästa prov får vi slita hund, så kanske vi får ett bättre resultat.
LÄRAREN DYKER UPP FRÅN INGENSTANS.
Läraren: Jag hoppas att du kommer njuta av tiden på studiekammaren, Linus, för du kommer behöva göra avbön för den där boken du snart tänker klottra ner…
av Joanna Gnilka och Emilia Owczynska
SV8
Min och magisterns sista orientering
Orientering är roligt och när vi har det det är oftast soligt. Man måste springa för att kunna vinna. Detta var min sista gång, men jag kommer alltid att minnas den som S:t Eriks skolas sång.
Min sista orientering kommer jag att minnas länge. Orientering har alltid varit ganska svårt. Allt det här med kartor och vägar är inte riktigt min grej men det är ändå roligt att orientera då man måste kämpa och verkligen tänka efter vilken väg man ska ta. Oftast träffar man på många andra elever både från ens egen klass men även elever från de andra årskurserna och det är alltid lika roligt att hjälpa till varandra och man har det alltid roligt på vägarna. Det är även en utmaning och alla vill hitta alla stationer på så kortast tid som möjligt. Men det är alltid lika svårt att hitta en viss station som ligger bakom någon buske eller något berg. Det är det som är själva utmaningen och det får en att kämpa som grupp och inte enskilt och det blir alltid lika roligt då man måste hjälpa varandra att gå upp och ner från berg. Genom det känner man att det finns en gemenskap mellan varandra. Det är även väldigt roligt när det är en elev från en annan klass som frågar om något, eftersom att man då lär känna elever från andra årskurser och alla vill varandras bästa.
När man tillslut kommit över bron med den fina utsikten är det dags att springa till den sista stationen och kryssa in den på pappret. Sedan måste hela gruppen springa in tillsammans in till mål och där står magistern förväntansfull för att skriva in vilken tid man har och då kan man äntligen vila.
Orienteringen i vår skola är den bästa dagen som finns, man både kämpar och har det roligt på samma gång och det är en dag jag kommer att minnas länge och kommer att sakna väldigt mycket. I år var det lite speciellt. Det var inte bara min sista gång utan även för magister Ernö som går i pension efter detta läsår. Mina klasskompisar Timo och Freddy blev sista orienteringsparet ut. Ett historiskt tillfälle. Tack magister Ernö!!
av Anastasia Botros, klass 9