Hem » Arkiv (Sida 15)
Kategoriarkiv: Arkiv
Inbjudan till adventsbön
Klass 9 bjuder in er och er familj till skolans traditionella adventsbön
torsdagen den 25:e november från kl. 15-17.
Detta år kommer adventsbönen att hållas utomhus på skolgården, p.g.a den nuvarande pandemin.
Kl. 17 kommer välsignelsen av ljusen ske.
Klass 9 kommer stå för försäljningen av bl.a. ljus och fika.
VARMT VÄLKOMNA
önskar klass 9!
Dinosauriernas tid
Vi arbetar i historia med forntiden och en av delarna som vi tycker mycket om är dinosauriernas tid. Det är väldigt spännande att lära sig om dinosaurier, skriva faktatexter och rita deras spår!
Hälsningar från klass 3!
Vikten av läsning
På vår skola uppmuntrar vi till läsning. Nytt för högstadiets del detta läsår är att eleverna läser två romaner per termin. Eleverna behöver utveckla sitt ordförråd och läsförståelse. Nedan följer ett inlägg från lararen.se via nyhetssajten Omni. Intressant läsning som visar att vi har gjort ett bra val för våra elever.
Ungas läsning minskar kraftigt
”Unga svenskars läslust är rekordlåg, visar statistik som tidningen Läraren tagit fram. Siffrorna bygger på statistik från Pisa-undersökningens läslustindex. Enligt undersökningen läser 56,9 procent av de svenska 15-åringarna bara när de måste, att jämföra med 39,4 procent 2009.
Även läsandet i skolan minskar kraftigt. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen elever i årskurs sex som läser minst fem sidor sammanhängande text om dagen från 44 till åtta procent.
Sverige har i dag det sjätte sämsta lästlustindexet i OECD, rapporterar SVT Nyheter.”
Källa: omni.se
”LÄSLUST I FRITT FALL Tålamod och ett milt tvång krävs för att locka fram läslusten, menar svenskläraren Charlotta Hemlin. Om eleverna inte får läsmotivation riskerar vi en ny och utbredd analfabetism, befarar svensklärar- och krönikörkollegan Fredrik Sandström.
För att bli en läsare krävs motivation. Det är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Motivation krävs också för att över huvud taget lära sig att läsa.
Forskarna John T. Guthrie och Allan Wigfield har argumenterat för att läsmotivation spelar en central roll för läsningens så kallade Matteuseffekt. Det vill säga fenomenet att bra läsare tenderar att bli bättre, och dåliga att bli sämre. En god läsförmåga ökar motivationen att läsa, och en hög motivation leder till mer läsning, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan. Omvänt gäller att en svag läsförmåga minskar motivationen att läsa, och en låg motivation leder till mindre läsning och så vidare.
”Finns knappt några bokslukare kvar”
Fredrik Sandström, högstadielärare i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga, ny krönikör i Ämnesläraren och ansvarig för Lektionsbanken, som är en del av Läraren.se, menar att läroplanens ensidiga betoning av nyttoaspekten har gjort att litteraturläsning har hamnat i bakvattnet.
– Det är också ekonomin som styr i dagens skolor. Samtidigt har digitaliseringen fått en framskjuten plats, ofta på bekostnad av skolbibliotek och böcker som läromedel. När allt färre elever orkar läsa längre texter är det ju tokigt att inte tillhandahålla böcker och längre texter, säger han.
Fredrik Sandström anser att det på politikernivå finns ett resultatfokus som leder till täta byten av olika pedagogiska mål – där läsförståelse för tillfället är i fokus.
– Det leder till en mekanisk och konstlad syn där läsning är en färdighet som ska kontrolleras av styrdokument och matriser. Men grisen blir inte fetare för att man ständigt väger den, säger han.
Efter 25 år i yrket konstaterar Fredrik Sandström att det i dag knappt finns några bokslukare kvar i hans högstadieklasser.
– Tidigare var det framför allt tjejer som läste mycket. Men de blir allt färre.
Larmet: Vi riskerar en ny sorts analfabetism
”Kan bli som en funktionsnedsättning”
I framtiden befarar han att den bristande motivationen att läsa kan medföra en ökad polarisering i samhället.
– Vi riskerar att få en grupp människor som har en så begränsad läsförmåga att de över huvud taget undviker att läsa och exempelvis ta till sig nyheter. På individnivå kan det leda till dåligt självförtroende och att man uppfattar sig själv som dum. Det kan bli som en funktionsnedsättning, ett slags analfabetism. Skolan har ett demokratiansvar att värna om elevernas läslust, framhåller han.
Vad kan då enskilda lärare göra?
Krävs ett milt tvång
Charlotta Hemlin, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Westerlundska gymnasiet i Enköping samt krönikör i Ämnesläraren, framhåller att det krävs en rejäl portion tålamod för att komma till rätta med att allt fler elever bara läser om de måste. Ibland kan det till och med krävas ett milt tvång för att kicka i gång motivationen.
– För många elever innebär läsning till en början ett stort motstånd och en hög tröskel att komma över. Det är inte alltid jubel på en gång. Som lärare gäller det att låta läsningen ta tid, att träna eleverna i att hålla ut, få dem att kämpa på och att nästan tvinga dem när det tar emot, säger hon.
Hon poängterar att gemenskap kan vara en viktig nyckel till att hitta motivation och läslust.
– Det går inte att lämna eleverna ensamma med läsningen. Jag gör ofta läsning till en gemensam aktivitet med diskussioner om tv-serier och ibland rollspel. Dessutom läser jag ofta högt även på gymnasiet. Lyrik fungerar många gånger bra för att få i gång klassen säger hon.
Vill se ett perspektivskifte i skolan
Charlotta Hemlin efterlyser ett grundläggande perspektivskifte i skolan för att få bukt med den vikande läslusttrenden.
– I en tid när det är ont om läsande förebilder är det viktigt att verkligen förstå och förmedla att litteraturen har ett värde bortom mätbara mål. Läsande ger bildning och får människor att växa. Det bidrar till ett rikare liv, säger hon.
Sju regler för att stärka elevernas läsmotivation
Den amerikanska läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt följande sju regler för att stärka elevernas läsmotivation.
Den amerikanska läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt följande sju regler för att stärka elevernas läsmotivation.
- Läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
- Det finns ett rikt och varierat urval av texter.
- Eleverna får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
- Eleverna får vara med och välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
- Eleverna får dela läsupplevelser med andra och varandra. Det omfattar bland annat utrymme att få samtala kring böcker, läsa tillsammans, dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
- Eleverna får uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
- Det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.”
Källa: lararen.se
Missa inte en fin konsert!
Missa inte Mozarts Requiem, där flera av våra elever sjunger, båda nuvarande och tidigare elever och även personal från vår skola!
Var: Katolska domkyrkan vid Medborgarplatsen.
Datum: Fredagen den 12 november.
Tid: Kl. 19.
Inget inträde, men kollekt efteråt.
Ni kommer vara med om nåt häftigt och hisnande.
Hjärtligt välkomna!
Här kan du läsa mer om Mozarts Requiem.
På studiebesök i yrkeslivet
Torsdagen den 14 oktober fick två av skolans klasser möjlighet att göra studiebesök. Årskurs 8 och 9 var på studiebesök till Scania Sverige i Jordbro och tre gymnasieskolor: Tyresö Gymnasium, Elektrikergymnasiet och Hotell- och restaurangskola i Globen.
På Scania fick eleverna en gedigen presentation om både företaget och framtidsutsikter i arbetslivet, intervjuade en nyanställd bilmekaniker, samt fick en guidningstur i Scania verkstad.
Lärare och elever från el-program, fordonprogram och restaurang- och livsmedelsprogram höll föreläsningar, skolvandring och även laboration för vara elever.
Alla besök var mycket lärorika och uppskattade. Våra kära elever fick stort beröm från alla skolor och Scania-chefen.
/Maria Gevorkian, studievägledare
Skoljoggen
Idag deltog vi som många andra skolor över hela Sverige i Skoljoggen. Lågstadiet tog sig runt på en bana i Svedmyraskogen som var 1,5 km, mellanstadiet det dubbla och högstadiet 4,5 km.
Vädret var det bästa tänkbara. Inga diplom eller priser. Alla vann bättre hälsa!
//Lågstadiet
Fjärilsprojektet
Fjärilsprojekt i åk 6 augusti/september 2021
Eller ”Att bli sitt riktiga jag”
Fredagen den 20 augusti ankom ett paket innehållande ”levande material” från England. Det var en burk med fem fjärilslarver, samt mat, som vi beställt i maj. Tanken var att eleverna under några veckor skulle få studera insektens fullständiga förvandling på riktigt i ämnet biologi.
Larverna som kom var pyttesmå, men redan på måndagen var de mer än dubbelt så stora. De åt och växte, blev riktigt tjocka och håriga, med tydliga gångvårtor. Förutom detta spann de en massa silkestråd. Någon undrade om det säkert var fjärilslarver och inte ”förklädda spindlar”. Ja, fjärilslarver spinner trådar för att skydda sig från rovdjur och från att ramla ner från sin värdväxt.
När larverna växt sig ordentligt stora klättrade de upp till burkens lock och hängde upp sig i j-form. Bara någon dag efter började de nästa steg, att förpuppa sig. Till sist hängde fem färdiga puppor i en fin cirkel. Nu var det dags att flytta locket med pupporna till nätburen. Det var ett pillrigt jobb att få locket att stå vertikalt i ”puppstationen”, en liten medföljande kartong. Puppor i detta tidiga stadium försvarar sig genom att skaka rejält! Fröken oroade sig för att de inte skulle överleva den omilda behandlingen.
Slutligen var pupporna på plats och de blev riktigt vackra, med små guldglänsande prickar. Och så påbörjades en period av total stillhet. Skulle alla överleva och bli till fjärilar?
På morgonen torsdagen den 9 september var en av pupporna märkbart mörkare. Ett gott tecken! Det betydde att det snart var dags. Efter lunch var puppan alldeles vit och genomskinlig och snart ropade någon: ”Titta en fjäril!” Den genomskinliga puppan var tom och fjärilen hade krupit ut under lunchrasten. Nu blev det dags att tillreda mat. Apelsin, mosad banan och blommor med sockerlösning. Vi hade svenska och några elever satt med sina datorer och höll vår nya lilla fjäril sällskap. Nästa morgon, den 10 september, fanns redan en fjäril till och snart ytterligare en. Den fjärde fjärilen fick några elever i klass 6 bevittna när den kröp ut ur puppan. Vingarna var alldeles ihopkrullade, men spändes snabbt ut. Och vilka vackra färger!! Den femte och sista fjärilen hann ingen heller med att se när den tittade fram, trots att vi höll oss i närheten hela tiden.
På fredag efter lunch var det dags att släppa ut våra vänner fjärilarna i friheten. De verkade vilja stanna i sin trygga nätbur, men fick hjälp ut av många hjälpsamma fingrar, att krypa upp på så att de lätt kom över till en trädgren. Dagen var gråmulen, men allas elevers ansikten strålade mer än solen hade kunnat göra! Många var lyckliga över att ha fått hålla en fjäril, att ha fått se de vackra färgerna och över miraklet hur en ful grå larv kan bli en så vacker fjäril! Veckans morgonring handlade om just det, att bli ”sitt riktiga jag”, den Gud har menat en till att bli från början. Den processen går genom hela livet och genom de utmaningar och svårigheter vi möter. Den dagen vi kommer till himlen blir vi just så vackra och fulländade som vi varit menade till från början!
Fröken Ania
Äntligen dags för läsårets kick-off
Då har det så äntligen blivit dags för läsårets kick-off. Vanligtvis brukar den ligga dagen efter uppropet men på grund av den pågående pandemin flyttades den fram två veckor. Vad gör det? Kul har eleverna iallafall. Vädret är det bästa med blå himmel och sol, så nu kör vi!
På S:t Eriksdagen är det lärarna som arrangerar de olika stationerna och klass nio är gruppledare. På kick-offen är det tvärtom. Lärarna är gruppledare och eleverna i klass nio har planerat de 16 olika stationerna. Grupperna har fått namn efter maträtter t.ex. pölsa och piroger. Dagen startade kl. 08:30 och slutar då vinnarlaget tillkännagivits ca 12:30.
Eleverna i klass 9 har varit väldigt påhittiga. Några bekanta inslag finns ändå att känna igen t.ex. basket på skolgården, filmquiz, hinderbana i gympasalen, skottkärran och musikquiz. En ny gren som var en riktig utmaning var ägget. Ni kan nog föreställa er att det gick åt ett visst antal ägg per grupp då man missade att ta lyra. Som vanligt fanns en tipspromenad runt skolan med frågor som t.ex. när skolgården gjordes om och vilken arkitekt det var som ritade skolan.
Dags för skolstart
Här kommer information till er vårdnadshavare rörande läsårsstarten.
Mot bakgrund av rådande omständigheter kommer vi även i år att börja läsåret med upprop i hemklassrummen och precis som förra året så kommer uppropet att ske utan närvaro av vårdnadshavare.
Upprop onsdagen den 18/8 kl 09.00-ca kl 09.30
Efter uppropet är skoldagen slut.
Fritids och fritidsklubben är öppna som vanligt. Observera att morgonfritids bara är öppet för de som är anmälda till den.
Respektive klasslärare kommer att kontakta er för ytterligare information.
Vänligen
Mats Hansén, rektor
Tyska är kul!
Under läsåret har våra två grupper som läser tyska (TY8 och TY9) haft ett digitalt utbyte med en katolsk flickskola i Mainz I södra Tyskland. Nedan en rapport publicerad på skolans hemsida. Stort tack till Ursula Hartmann som tog initiativet och samarbetade med vår lärare Kristina Klempt.
Först texten på tyska nedan, därefter en översättning till svenska.
Digitaler Schwedenaustausch 2020/21 – Ein Begegnungsprojekt mit der Sankt Eriks katolska skola in Stockholm
Schweden ist in der Pandemie weit weg und doch näher als man denkt. Schülerinnen der Jahrgangsstufe 8 und 9 der Marienschule konnten sich im Schuljahr 2020/21 in einem digitalen Begegnungsprojekt mit Schülerinnen und Schülern der katholischen Schule in Stockholm über ihre Erfahrungen, ihre Schulen und ihren Unterricht austauschen. Organisiert wurde das Projekt von Frau Hartmann in Zusammenarbeit mit der Deutschlehrerin der Sankt Eriks katolska skola, Frau Klempt. Fazit zweier Teilnehmerinnen:
„Dieser digitale Austausch war eine sehr interessante und schöne Erfahrung, denn es hat Spaß gemacht, Leute kennenzulernen und sich mit ihnen auszutauschen, auch über die deutschen Grenzen hinaus.“
– „Es war sehr interessant zu hören, wie die Schüler in Schweden leben. Es entwickelte sich zu einer E-Mail-Freundschaft. Wir alle sind sehr gespannt, was die Zeit mit sich bringt.“
Digital Sweden Exchange 2020/21 - Ett mötesprojekt med Sankt Eriks katolska skola i Stockholm Sverige är långt borta i pandemin och ändå närmare än du tror. Under läsåret 2020/21 kunde elever i åk 8 och 9 i Marienschule utbyta idéer med elever från den katolska skolan i Stockholm om deras erfarenheter, deras skolor och deras lektioner i ett digitalt mötesprojekt. Projektet organiserades av Hartmann i samarbete med den tyska läraren vid Sankt Eriks katolska skola, Fru Klempt. Slutsats av två deltagare: ”Detta digitala utbyte var en mycket intressant och trevlig upplevelse, för det var kul att lära känna människor och utbyta idéer med dem, även utanför de tyska gränserna.” - “Det var väldigt intressant att höra hur studenterna bor i Sverige. Det blev till en e-postvänskap. Vi är alla mycket glada att se vilken tid det kommer att ta med sig."