På vår skola uppmuntrar vi till läsning. Nytt för högstadiets del detta läsår är att eleverna läser två romaner per termin. Eleverna behöver utveckla sitt ordförråd och läsförståelse. Nedan följer ett inlägg från lararen.se via nyhetssajten Omni. Intressant läsning som visar att vi har gjort ett bra val för våra elever.

Ungas läsning minskar kraftigt

”Unga svenskars läslust är rekordlåg, visar statistik som tidningen Läraren tagit fram. Siffrorna bygger på statistik från Pisa-undersökningens läslustindex. Enligt undersökningen läser 56,9 procent av de svenska 15-åringarna bara när de måste, att jämföra med 39,4 procent 2009.

Även läsandet i skolan minskar kraftigt. Mellan 2007 och 2017 minskade andelen elever i årskurs sex som läser minst fem sidor sammanhängande text om dagen från 44 till åtta procent. 

Sverige har i dag det sjätte sämsta lästlustindexet i OECD, rapporterar SVT Nyheter.”

Källa: omni.se

”LÄSLUST I FRITT FALL Tålamod och ett milt tvång krävs för att locka fram läslusten, menar svenskläraren Charlotta Hemlin. Om eleverna inte får läsmotivation riskerar vi en ny och utbredd analfabetism, befarar svensklärar- och krönikörkollegan Fredrik Sandström.

För att bli en läsare krävs motivation. Det är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Motivation krävs också för att över huvud taget lära sig att läsa.

Forskarna John T. Guthrie och ­Allan Wigfield har argumenterat för att läsmotivation spelar en central roll för läsningens så kallade Matteuseffekt. Det vill säga fenomenet att bra läsare tenderar att bli bättre, och dåliga att bli sämre. En god läsförmåga ökar motivationen att läsa, och en hög motivation leder till mer läsning, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan. Omvänt gäller att en svag läsförmåga minskar motivationen att läsa, och en låg motivation leder till mindre läsning och så vidare.

”Finns knappt några bokslukare kvar”

Fredrik Sandström, högstadie­lärare i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga, ny krönikör i Ämnesläraren och ansvarig för Lektionsbanken, som är en del av Läraren.se, menar att läroplanens ensidiga betoning av ­nyttoaspekten har gjort att litteraturläsning har hamnat i bakvattnet. 

– Det är också ekonomin som styr i dagens skolor. Samtidigt har digitaliseringen fått en framskjuten plats, ofta på bekostnad av skolbibliotek och böcker som läromedel. När allt färre elever orkar läsa längre texter är det ju tokigt att inte tillhandahålla böcker och längre texter, säger han.

Fredrik Sandström anser att det på politikernivå finns ett resultatfokus som leder till täta byten av olika pedagogiska mål – där läsförståelse för tillfället är i fokus.

– Det leder till en mekanisk och konstlad syn där läsning är en färdighet som ska kontrolleras av styrdokument och matriser. Men grisen blir inte fetare för att man ständigt väger den, säger han.

Efter 25 år i yrket konstaterar Fredrik Sandström att det i dag knappt finns några bokslukare kvar i hans högstadieklasser.

– Tidigare var det framför allt tjejer som läste mycket. Men de blir allt färre.

Larmet: Vi riskerar en ny sorts analfabetism

”Kan bli som en funktionsnedsättning”

I framtiden befarar han att den bristande motivationen att läsa kan medföra en ökad polarisering i samhället.

– Vi riskerar att få en grupp människor som har en så begränsad läsförmåga att de över huvud taget undviker att läsa och exempelvis ta till sig nyheter. På individnivå kan det leda till dåligt självförtroende och att man uppfattar sig själv som dum. Det kan bli som en funktionsnedsättning, ett slags analfabetism. Skolan har ett demokrati­ansvar att värna om ele­vernas läslust, framhåller han.   

Vad kan då enskilda lärare göra?

Krävs ett milt tvång

Charlotta Hemlin, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Westerlundska gymnasiet i Enköping samt krönikör i Ämnesläraren, framhåller att det krävs en rejäl portion tålamod för att komma till rätta med att allt fler elever bara läser om de måste. Ibland kan det till och med krävas ett milt tvång för att kicka i gång motivationen.

– För många elever innebär läsning till en början ett stort motstånd och en hög tröskel att komma över. Det är inte alltid jubel på en gång. Som lärare gäller det att låta läsningen ta tid, att träna eleverna i att hålla ut, få dem att kämpa på och att nästan tvinga dem när det tar emot, säger hon.

Hon poängterar att gemenskap kan vara en viktig nyckel till att hitta motivation och läslust.

– Det går inte att lämna eleverna ensamma med läsningen. Jag gör ofta läsning till en gemensam aktivitet med diskussioner om tv-serier och ibland rollspel. Dessutom läser jag ofta högt även på gymnasiet. Lyrik fungerar många gånger bra för att få i gång klassen säger hon.

Vill se ett perspektivskifte i skolan

Charlotta Hemlin efterlyser ett grundläggande perspektivskifte i skolan för att få bukt med den vikande läslusttrenden. 

– I en tid när det är ont om läsande förebilder är det viktigt att verkligen förstå och förmedla att litteraturen har ett värde bortom mätbara mål. Läsande ger bildning och får människor att växa. Det bidrar till ett rikare liv, säger hon.

Sju regler för att stärka elevernas läsmotivation 

Den amerikanska läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt följande sju regler för att stärka elevernas läsmotivation.

Den amerikanska läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt följande sju regler för att stärka elevernas läsmotivation.

1. Läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.

2. Det finns ett rikt och varierat urval av texter.

3. Eleverna får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.

4. Eleverna får vara med och välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.

5. Eleverna får dela läsupplevelser med andra och varandra. Det omfattar bland annat utrymme att få samtala kring böcker, läsa tillsammans, dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.

6. Eleverna får uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.

7. Det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.”

Källa: lararen.se