Hem » Artiklar publicerade av Kristina Klempt (Sida 40)
Författararkiv: Kristina Klempt
Våra förväntningar inför nian
Ett bra skolår har passerat med många fina minnen som aldrig kommer glömmas. Våra förväntningar inför nian är stora. Nian blir förhoppningsvis lika bra eller till och med bättre än de föregående åren. Efter sommarlovet början ännu en ny resa i vårt liv.
Natalie:
Mina förväntningar inför klass 9 är att jag själv ska utvecklas och att jag ska kunna gå ut 9:an och vara nöjd med mina betyg. Förväntningarna inför nian är att det ska vara ett väldigt bra år, ingen stress över gymnasiet. Sista året innan gymnasiet blir ett år att njuta av, Jag ska göra mitt bästa med studierna och njuta och ta vara på tiden. Det kommer självklart vara kämpigt men jag kommer göra mitt bästa för att få till det sista året. Det kommer vara svårt men det kommer vara värt det!
Förväntningarna inför resan till Rom med klassen i nian är väldigt höga, det kommer säkert bli riktigt kul och att det kommer bli en ny upplevelse. Att ha mer motivation till skolan i 9 an är ett av mina mål för att kunna gå ut nian och vara nöjd över mig själv.
Carolina:
Snart har ännu ett skolår passerat. Just nu går jag i årskurs 8 och ska snart börja 9:an. Nian är nog det viktigaste året i grundskolan. Det är nu det gäller!
Mina förväntningar för nian är höga. Studierna är något jag måste koncentrera mig mer på då det är mycket som står på spel. Något som verkligen skrämmer livet ur mig är nationella proven. Tankarna i mitt huvud flyter runt, då jag hört att många tycker att det är enkelt och andra tycker att det är svårt , men med tiden kommer det att visas. Många tycker att nian är så viktig då ens framtid påverkas av slutbetygen. Betygen är viktiga, men jorden går inte under bara för att man inte har A:n i alla ämnen.
Stressa inte över hur “svårt” det kommer blir. Det finns många saker jag längtar efter. Romresan, S:t Eriks dagen, vara äldst på skolan. Man får väll bara hänga med på resan, och ta saker som de kommer. Att vara strukturerad, planerad och göra sitt bästa är nog de bästa tipsen.
av Natalie Mekonnen och Carolina Lara, klass 8
för Skoltidningen
Hur har det varit i klass 7?
Nu börjar läsåret sakta närma sig sitt slut och innan man vet ordet av så är det sommarlov. För oss i klass 7 har det varit ett år med många stora förändringar i och med att vi började högstadiet.
Under den sista terminen i sexan levde vi i ständig fasa för högstadiet. Det verkade vara så mycket som var nytt, annorlunda och läskigt. På avstånd verkade högstadiet som ett enda virrvarr av läxor och prov. En dag mot slutet av terminen kom dåvarande nian för att prata med oss om högstadiet (och förhoppningsvis få det att inte verka så farligt). De sa till oss att det var mycket roligare än mellanstadiet… och nu, elva månader senare, tycker vi att de hade helt rätt.
Vi var nog alla lite nervösa på skolstarten. Det var ju trots allt en hel del nya saker att vänja sig vid, vi skulle ha alla våra saker i skåp istället för i bänkar, vi fick helt plötsligt gå utanför skolans område på rasterna och en massa annat. Men efter bara några dagar hade nervositeten släppt och helt plötsligt var allt inte lika farligt längre. Högstadiet blev en vardag för oss. Nu läste vi också ett till språk, antingen franska eller spanska. Visserligen fick vi fler förhör och prov att plugga till, fast nu blev man inte lika nervös inför varje gång läraren skulle se vad vi kunde.
En annan sak som gjorde att vi fick mer att tänka på var att vi skulle börja samla pengar till vår Romresa i klass 9. Den 14 oktober anordnade vi vår första lågstadiefest som gick utan missöden. Under vårterminen fick vi sälja kyrkkaffe i Skärholmens kyrka, vilket lärde oss att själva ta ansvar för saker.
Elevens val har också varit en nyhet. Då får vi välja medan ett antal olika skolämnen som vi får ha en timme i veckan, däribland matte, idrott, bild och självklart skoltidningen. Därmed var vi också tvungna att välja – ska vi ha kul eller ska vi försöka höja våra betyg? Som tur är har vi elevens val i fyra perioder, så vi kunde välja fler gånger. Alla fyra val var nog lika svåra att göra, eftersom det fanns så mycket man ville hinna med.
Sammanfattningsvis anser vi att det här har varit ett väldigt roligt och lärorikt läsår som dessutom gått otroligt fort. dock är det inte över ännu: vi har en S:t Eriksdag, en friluftsdag samt ett antal prov att se fram emot. Sjuan är nog något av dem skolår som innebär mest förändringar, fast det är trevliga sådana! Så till alla blivande sjuor: var inte nervösa!
Högstadiet är inte så farligt som ni tror, snarare tvärtom!
av Emilia och Nadia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen
Bröderna Lejonhjärta
Klass 5 har läst Bröderna Lejonhjärta tillsammans. Här är två elever som berättar vad de tyckte om boken:
Bröderna Lejonhjärta är en av mina favoritböcker. Jag har läst den två gånger, men vill ändå läsa den igen! Det är för att jag tycker att den innehåller allt som en bra bok ska innehålla: Vänskap, godhet, kärlek, rädsla, men framförallt en massa spänning.
Jag tyckte om en massa delar i boken, men en del som verkligen gav mig en varm känsla och en bild av hur jättevackert det var, var när Skorpan kom svävandes till Jonatan som satt och fiskade vid sjön. Jag tyckte även om delen då han först fick träffa Grim och Fjalar.
Jag tycker det är en fantastisk bok, som alla borde läsa.
Av Emilia Gambäck, klass 5
Jag tyckte mest om slutet på boken, när de hoppade och kom till Nangilima. Anledningen till att jag tyckte om den delen är för att de hade kämpat så länge och nu fick de äntligen vila och leva i frid. Själv tycker jag att boken var jättebra och det fanns inget i boken som jag tyckte var dåligt. Boken ger en väldigt skön känsla, eftersom Astrid Lindgren beskriver miljön på ett jättefint och bra sätt.
Jonatan kämpar med Skorpan om att göra Törnrosdalen fritt igen och frälsa folket från Tengils makt. Boken ger ett gott exempel på att man aldrig ska ge upp och att kärleken övervinner allt.
Den sorgligaste delen i boken var när Jonatan hoppade med Skorpan. När jag läste den delen tänkte jag på hur stark anknytning de hade till varandra. Att riskera sitt liv för sin lillebror.
Av Owen Ehirhieme, klass 5
Nyfiken på högstadiets läsenkät?
Sammanställningen av läsenkäten
Som ni kanske vet deltar några av våra lärare här på S:t Eriks katolska skola i ett nationellt läsprojekt. Man hör ju nästan hela tiden hur sällan barn läser nuförtiden, och därför har våra lärare i SV och SVA på högstadiet här på skolan tagit tag i saken och anmält skolan till ett läsprojekt.
För att verkligen ha koll på läget har vi skapat en enkät som eleverna och lärarna på högstadiet fått ta del utav.
Hur mycket läser en elev som går i högstadiet?
I enkäten får vi bekräftelsen att mer än 50% av de personer, som svarat på enkäten, svarar att de läser dagligen. Det är ju bra kan man tänka.
Men vad läser eleverna helst? Är det böcker eller är det serietidningar och matsedeln?
Statistiken säger att de flesta gillar att läsa böcker med genren deckare, och på en andra plats skräck och fantasy.
Men trots att man läser dagligen, visar enkäten att 50% av alla som svarat, bara läser 0-5 böcker om året, utanför skolan. Man måste öka människans lust att läsa. Det räcker inte med att bara läsa 0-5 böcker om året. Man ska helst hinna med 10. Då kan man läsa ut en bok varje månad. Det är svårt att tvinga människor till läsandet. Elevers medelvärde i betyg har sjunkit, och vissa ämnen går det sämre för. Som i t ex svenska. Människor har blivit sämre på att läsa. Ett sätt att förbättra sitt läsande på ett effektivt sätt är att läsa högt. Då kan du höra och se vad du läser. Och så lär du dig att läsa av interpunktion. Du får också lära dig den svenska grammatiken och retorik. Allt detta får du lära dig av att läsa högt. I enkäten sägs det att 64% läser högt då och då. Det kunde ju ha varit sämre? Men det kan ju alltid bli bättre.
När man var liten läste man eller så fick man ofta höra på sagor. De sagorna som var populärast är Askungen, Rödluvan och sedan så har vi lite Astrid Lindgren och lite Bröderna Grimm, och annat.
I början av 2000-talet läste man faktiskt ganska mycket. Jag minns att skolan tog oss elever till ett bibliotek någon gång varannan månad eller så. Jag tror inte man har kvar det. Men det kanske är något man ska tänka på. Annars har vi ju här på skolan ett litet bibliotek fyllt med böcker från olika tider och med olika genrer. 75% av alla som svarade, sa att de besöker skolans bibliotek. Det kanske är därför man inte åker till ett bibliotek med skolan längre, eftersom det redan finns ett bibliotek här i skolan.
När man är äldre då kan man variera sitt läsande, man kan läsa biografier och nyheter, istället för bara sagor. Något som också kan hjälpa dig förbättra ditt läsande och göra dig allmänbildad, det är att läsa nyheter. Du kanske är en av de 57,1% som läser nyheter via sociala medier. Det finns ju många som kollar nyheterna någon gång ibland, men ta en dagstidning två, tre gånger i veckan.
Skolans personal som brinner för läsningen har ordnat så att vi alla på skolan har läsvecka denna vecka och vi vet att vi kommer arbeta mycket intensivt med läsning. Man hoppas att elever intresserar sig mer för läsning. Hela läsprojektet är ju till för att man ska stärka sin läsning. Det är ju alltid roligt att höra att 78% av alla som svarat tycker att det är roligt och ser fram emot läsveckan.
Rohil Lahdo, klass 8
Intervju med rektor Mats om S-beslut om religiösa friskolor
”Om Socialdemokraterna går vidare med sitt kongressbeslut att förbjuda religiösa inslag i skolan, då blir det ett fall för Europadomstolen.Det säger Mats Hansén, rektor på St Eriks katolska skola, som är övertygad att S-beslutet kommer att förkastas.”
Den 21/4 2017 publicerade tidningen Dagen en artikel om vår skola där rektor Mats intervjuades. Detta pga det kongressbeslut som fattats av Socialdemokraterna.
Läs hela intervjun med rektor Mats här.
Varför läser vi moderna språk?
Eftersom Sverige är ett exportland som vill fortsätta konkurrera som exportland och vi lever i en global värld krävs det att vi har en välutbildad befolkning som kan flera språk, eftersom att det är en viktig kompetens som krävs. Om vi vill arbeta med andra länder krävs det att befolkningen har erfarenheter av andra språk.
Det är nästan var tredje elev som inte läser ett språk utöver svenska och engelska i grundskolan. Det är en av anledningarna till att socialdemokraterna vill göra moderna språk obligatoriskt. I årskurs 7 är det 85 % som väljer moderna språk men i årskurs 9 är det bara 70% som fortsätter; alltså har 15% inte fortsatt med varken franska,spanska eller tyska utan kan ha valt svenska som andraspråk, sitt modersmål eller teckenspråk istället för de tre så kallade moderna språken.
Men självklart så måste det finnas lärare till dessa andra språk för att eleven ska kunna byta ut sitt modern språk. Många elever tycker att moderna språk är ett tråkigt ämne i skolan och därför är det viktigt att redan från början få eleverna att tycka att det nya ämnet är intressant.
Därför gick fröken Kristina ner till klass 6 som ska välja sitt moderna språk den här terminen för att visa att man lär sig väldigt mycket på 3 terminer i tyska. Då tog hon med sig två elever från klass 8 (Anastasia och Matheos) som skulle hålla en konversation med varandra framför klassen och sedan fick klassen ett litet quiz där det var några enkla ord som var väldigt lika svenskan, så fick de gissa vad alla ord betyder.
Genom detta märkte eleverna att det tyska språket inte är så svårt som det kan låta och att tyska kan vara lärorikt i framtiden. Fröken Anna och fröken Solveig var också nere i klass 6 och informerade om sina språk, spanska respektive franska.
De vanligaste språken som skolorna erbjuder är tyska, spanska och franska sam specialundervisning och det gör så att eleverna inte har så stora valmöjligheter. För att eleverna ska kunna ha fler val skulle man kunna erbjuda flera språk som exempelvis italienska, arabiska och kinesiska. Eleverna skulle då lockas mer till att välja moderna språk.
av Anastasia, Natalie och Carolina, klass 8
för Skoltidningen
Diagrammet nedan presenterar de åtta största språken och är baserat på antalet elever som fått minst ett kursbetyg i språket. Spanskan är det överlägset mest populära bland alla språk som kan erbjudas som modernt språk. Av de 84 073 elever som fick en examen eller ett studiebevis om 2 500 poäng våren 2014 hade omkring en elev av fyra läst minst en kurs i spanska.
Källa: Skolverket.se
Debatten om religiösa friskolor
Kalla Faktas program om könssegregering på Al-Azharskolan i Vällingby satte i gång en debatt om religiösa friskolor en debatt som blossar upp ganska regelbundet. Många politiker har åsikter och tankar om dessa skolor. En av länkarna nedan går till en nyhetsartikel där skolborgarrådet Olle Burell (S) framför sin åsikt; han vill stoppa alla religiösa friskolor utom en. Vår rektor Mats kommenterar detta i artikeln:
”Flera av skolorna som berörs av Burells utspel har valt att kommentera förslaget om ett förbud.
Mats Hansén, rektor för S:t Eriks katolska skola i Enskede, säger så här:
– Jag ser det som ett utslag för populism. Det går säkert hem i en del väljargrupper. Socialdemokratin har aldrig omfamnat oss och tar varje tillfälle som ges att hacka på oss. Vi överlever det här också, säger han.”
Kalla Fakta om religiösa friskolor
Skolborgarråd vill stänga alla religiösa friskolor – utom en.
En majoritet av partierna i Stockholm stöder religiösa friskolor
Svenska påsktraditioner
Nu är närmar sig påsken, den största högtiden under de kristna kyrkoåret. I Sverige firar vi det med påskägg, påskmat och påskris.
Att pynta hemmen med påsk relaterade saker under påsktiden är väldigt vanligt i Sverige. Något 
som man brukar ha är påskris, det är grenar som oftast pyntas med fjädrar eller färgglada ägg.
Påskkärringar är enligt en gammal svensk tro en häxa som flyger på en kvast till blåkulla och som sedan återvänder på påskdagen. Idén med påskkärringar kom på 1600-talet i Sverige, då var häxprocesserna som värst och många häxor avrättades för att de åkt till djävulens gästabud (blåkulla). För att skrämma bort häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Det finns även idag, majbrasor och raketer.
Nuförtiden klär sig barn till påskkärringar och knackar på hos folk och lämnar gåvor. Det kan t.ex. vara påskkort eller påskbrev och som tack bjuds barnen godis eller någon annan gåva.
Förr var det vanligt att skänka ägg och oftast dekorerade man dem. Nuförtiden pratar man mest om pappägg som man sedan fyller med godis.
Förr var ägg och kött ett måste på påskbordet eftersom man inte kunde äta det under fastan. Man äter fortfarande ägg och kött men också sill, lax och Janssons frestelse.
av Lulia Yohannes, klass 7
för Skoltidningen
Gemensamt bildprojekt
Fröken Åsa och jag hade pratat om att göra något tillsammans med våra klasser, tvåan och femman sedan i höstas. Tisdagen den 4 april blev det äntligen av. Efter att ha fått höra ”Den själviske jätten” av Oscar Wilde fick grupperna, som bestod av både tvåor och femmor, i uppgift att illustrera de olika delarna i berättelsen. De allra flesta grupperna jobbade på med stor glädje, mycket kreativitet och uppfinningsrikedom. Det var roligt att se hur bra tvåor och femmor samarbetade! Tvåorna hade många bra idéer och femmorna hjälpte och berömde. När arbetet var klart såg åtminstone mitt klassrum ut som efter ett atombombsnedslag, men det var det värt för resultatet blev fantastiskt!! Här är några elevers tankar… /Fröken Ania
Fröknarna delade upp grupper i varje klass. Den här uppgiften är menad för att vi ska samarbeta med varandra. Klass 2 är jätteduktiga, kommer med förslag och nya idéer hela tiden. Alla grupper hade bra samarbete. Att jobba med klass 2 var jätteroligt, alla var duktiga målare. Klass 2 har underbara elever och underbara lärare! //Mikal, klass 5
Vi skulle göra en bild till en scen ur berättelsen ”Den själviske jätten”. Det var roligt att samarbeta med en femma och några tvåor. Vi fick rita, klippa, klistra och måla för att göra bilden. Vi använde tyg, metallpapper, PlayMais, piprensare, kritor, tusch och flera andra saker.
Alla i gruppen bidrog med olika förslag, så det blev ganska mycket på en bild. //Salome, klass 5
Jag skulle vilja göra det igen, men kanske med en annan klass, för att se hur det går. När vi var klara fanns det saker överallt!! Som tur var hjälpte jag och några andra till att städa och tvätta penslarna. Arbetet får 4 stjärnor av mig. //Mattias, klass 5
Jag tyckte det var fullt av roligt pyssel. //Esmeralda, klass 2
Det var roligt att vara med en annan klass. //Gracjan, klass 2
Femmorna var snälla hela tiden. Några killar åt material. Det var väldigt pilligt. //Maja, klass 2
Det är roligt att träffa nya vänner. //Axel, klass 2
Det var roligt att träffa nya kompisar. Jag tycker att femmorna ritade fint. Det var roligt tillsammans. //Gabi, klass 2
Bästa dagen i livet! //Hilde, klass 2
Det var pilligt med limmet och det man skulle klistra. Jag tyckte det var svårt att rita när någon ritade med vänster hand medan jag ritade med höger. //Amelia, klass 2
Jag tyckte det var roligt. Jag är så glad att jag var i den här gruppen! //Julia, klass 2
SÅ SYND – en dikt
Så synd,
säger alla,
men de möter inte din blick,
under ens en bråkdels sekund.
Du tittar upp
Letar efter ett stöd att hålla fast vid,
men alla viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
men det finns ingen sorg i deras ögon,
det finns inga tårar, inget stöd,
bara tomhet,
som riktigt lyser i alla dessa vackra ögon,
när de viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
men de stannar inte kvar hos dig,
de skyndar vidare, glömmer dig,
Du ser det,
och hela din kropp känns blytung
när de viker undan med blicken.
Så synd,
säger alla,
utom en som inte beklagar sig
utan står kvar, ensam och knäpptyst.
Du väntar,
väntar på att denna någon ska stanna kvar,
när alla viker undan med blicken.
Så synd,
säger ingen,
för alla har redan gått sin väg och glömt dig,
utom denna enda människa, som inte överger dig än.
Som hjälper dig,
utan att ha en aning om det,
genom att inte vika undan med blicken.
av Emilia och Nadia Owczynska, klass 7
för Skoltidningen