Hem » Artiklar publicerade av Kristina Klempt (Sida 35)
Författararkiv: Kristina Klempt
Det blåser kallt
Några ord från vår rektor angående den pågående debatten om vår skolas existens
Som ni alla har noterat så blåser det igen kring oss friskolor med konfessionell inriktning (det finns inget som heter ”religiös skola”). Jag vill därför bara påminna om att vår existens garanteras i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det finns därför ingen anledning att känna oro men det skadar inte om vi förklarar för våra respektive bekantskapskretsar vilken skola/förskola vi är så att vi på det viset kan bryta ned de fördomar som många människor har om vår typ av skola.
Att sedan sossarna försöker vinna röster genom att vädja till dessa fördomar säger mer om dem än om oss.
Var vid gott mod!
/Mats
”Ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle måste organiseras med respekt för medborgarnas åsikts- och religionsfrihet, även när det gäller uppfostran och utbildning. De mörkare kapitlen i Europas historia har gjort detta klart för oss alla. Därför säger Europakonventionen:
”Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.” I samma anda talar FN om “… att respektera föräldrarnas frihet att välja andra skolor för sina barn än de som har inrättats av offentlig myndighet, om de följer det som staten kan ha föreskrivit eller antagit som minimistandard, samt deras frihet att trygga en religiös och moralisk uppfostran för sina barn, som är förenlig med deras egen övertygelse”.” (Källa: SvD 2018-03-13)
Här hittar du aktuella länkar av intresse:
- Rektor Paddy Maguire på Katolska skolan i Göteborg intervjuas av TV4 Nyheter.
- Kyrkoledarna, med ärkebiskop Antje Jackelén i spetsen, tar strid för de religiösa friskolorna, och kallar Socialdemokraternas misstänkliggörande av konfessionella inslag för ”naivt”. Artikel i tidningen Dagen.
- Det är både naivt och märkligt att den sekulära inriktningen upphöjs till allena saliggörande och att konfessionella inslag misstänkliggörs utan urskiljning. Det skriver Antje Jackelén med flera i Sveriges kristna råd, med anledning av att S vill förbjuda religiösa friskolor. Artikel i SvD.
- Socialdemokraterna vill stoppa religiösa friskolor. Artikel i DN.
- Jag ser religiöst förtryck igen – i svenska skolan Ardalan Shekarabi: Därför måste religiösa friskolor stoppas. Debattartikel i Aftonbladet.
- DN) Du predikar kollektiv bestraffning av religiösa skolor, Shekarabi. (
- Johan Ingerö på Tankesmedjan Timbro Jakten på en syndabock
- Kristna skolor presterar bättre än riksgenomsnitt Artikel i Världen idag
PRAO-tid för klass 8
”Vad gör ni lärare egentligen nu då klass 8 inte är här utan på PRAO?” Denna fråga fick jag av en elev i klass 7 i början av vecka 10. Mitt svar kommer här. Vi sitter inte och rullar tummarna utan sköter vårt arbete som vanligt men gör också besök hos elever ute på deras PRAO-platser utifrån hur många undervisningstimmar man har i klassen.
Jag har valt att besöka tre elever och genomförde förra veckan två besök och kommer i morgon att genomföra mitt tredje. Det är en absolut slump att det råkar vara tre kaféer, iallafall en omedveten handling. Jag utgick ifrån att ställena skulle ligga utmed gröna linjen så att det passade att göra besöken på hemvägen eller som en kort avstickare en förmiddag.
I fredags besökte jag Petra i Gamla Stan och Polina vid Centralen. Två helt olika ställen. Det ena en mysig tehandel med tesalong och den andra ett mer kontinental kafé för folk som är på resande fot. Tesalongen var mer ett ställe för småprat och mys. Där slog jag till med att beställa en cream tea och en kanna te. En passande avslutning på arbetsveckan.
Båda flickorna tog sig tid för sin gamla fröken och jag förhörde mig om deras framtidsplaner. Att jobba heltid på kafé ingår inte där, kanske som sommarjobb eller extraknäck på helger när man pluggar. Motivationen att satsa på studierna tror de kommer att höjas drastiskt. Det är viktigt att ha bra kunskaper då man går vidare till gymnasiet och sedan till högskolan.
Jag åkte hem mätt och belåten och mycket stolt över våra två elever. Det ska bli härligt att få tillbaka klassen igen nästa vecka. Högstadiet är inte sig likt utan dem. När klassen är tillbaka sätter vi igång med att skriva reportage om PRAO-tiden, ett samarbete SV och SO.
/Kristina Klempt
lärare i SV/SVA och EN klass 8
Är vår dåtid intressant? Elever i klass 6 berättar om Stormaktstiden.
Historia är ett viktigt skolämne. Du förstår din nutid bättre ifall du har koll på din dåtid. Eleverna i klass 6 har jobbat med Stormaktstiden och slutuppgiften har varit att göra nyhetsinslag om de olika delarna av tiden. Här kan du ta del av några av deras texter.
Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia mellan åren 1611 och 1718. Namnet kommer av att Sverige under denna period erövrade och upprätthöll en stormaktsställning i Europa.(Källa: Wikipedia)
Farliga motståndsmän i Skåne
Vill du veta vad som händer i ditt land? Just nu! Skåne är svenskt. Kommer de gå med på att bli svenskar? Eller gör de motstånd? Vi intervjuar skåningen Alrik för att se vad han tycker.
-Vad tycker du om att bli svensk?
– Det är helt oacceptabelt att tvinga oss att bli svenskar efter det fruktansvärda kriget vi fått uthärda.
– Kommer ni göra motstånd?
-Absolut! Man kan inte bara köra med oss danskar hur som helst, så passa er.
Det verkar som att Alrik inte tänker bli svensk i första taget.
Vi intervjuar även skåningen Anders för att höra hans åsikt om vad han tycker om att bli svensk.
-Vad tycker du om att bli svensk?
-Det är såklart att jag inte ska bli svensk! De hänsynslösa svenska soldaterna visar ingen nåd. Dom bränner ned de oskyldigas byar till grunden!
Det verkar som att de “nya svenskarna” som vi har intervjuat inte tänker gå med på att bli svenskar på ett tag. Medan vi intervjuade “de nya svenskarna” fick en annan av våra journalister reda på att de svenska soldaterna kallar dessa motståndsmän för snapphanar. Vi tror att ordet snapphane kommer från det tyska ordet Snapphehne, som betyder rövare.
Vi intervjuar också den svenska soldaten Bo Modig om vad han tycker om Snapphanarna.
-Vad tycker du om snapphanarna?
-Dom är fähundar, de visar ingen respekt för vår kung Karl Xl. Dom måste bli straffade!
För att hitta snapphanarna bränner de svenska soldaterna ner hela byar och de snapphanar som blir tillfångatagna kan bli halshuggna, hängda eller uppspikade på kyrkporten.
Nu när vi vet vad Bo Modig tycker om snapphanarna så vill ni säkert veta vad snapphanarna tycker om de svenska soldaterna.
Vi intervjuar snapphanen Enok, för att se vad han tycker.
– Vad tycker du om de svenska soldaterna?
-Det är dåligt att göra som den svenska kungen säger och tvinga oss att bli svenskar fastän vi inte vill. Låt oss vara danskar! Kriget vi fick utstå var hemskt. Och nu tvingas vi att bli svenskar.
-Så du vill helst vara dansk?
-Ja. De svenska soldaterna bränner ner hela byar för att hitta oss. De tror att det ska hjälpa. Vi vill inte bli svenskar!
Vi får till och med intervjua kung Karl XI:
-Vad tycker du om dom nya svenskarna?
-Dom ska bli svenskar oavsett om dom vill det eller inte.
-Hur ska du göra dem till svenskar?
-Vi förbjuder danska böcker, prästerna ska bara predika på svenska och all kontakt med Danmark förbjuds!
-Varför är det så viktigt att kontakten med Danmark bryts?
-Jo, för den danska kungen ger snapphanarna pengar och vapen. Därför är det viktigt att se till att de inte får kontakt med den danska kungen, så att de inte får pengar och vapen.
-Varför gör ni så mycket för att landskapen ska bli svenska?
-För att då utvidgas Sveriges gränser och det blir svårare för Danmark att erövra Sverige.
Nu vet ni lite om vad de nya svenskarna, snapphanarna och vad kungen och hans soldater tycker. Tyvärr har vi inget färdigt resultat ännu. Kommer skåningarna bli svenskar eller kommer de att fortsätta föra sin egen kamp mot de svenska soldaterna?
Salome, Johannes och Noel
för tidningen Allehanda Nyheter.
Herre Jesus, konungen är död!
Vår stolta tid som stormakt är över!! Hur kunde vi på bara några år bli Europas fjuttigaste rike? Det ska ni få reda på i det här programmet. Jo, allting är Karl XII:s fel. När han var 15 år gammal och Karl XI dött, så kröntes han till kung. Här började problemet.
Här har vi intervjuat några karoliner och frågat vad de tycker.
–Jag är själv så trött på att jämt kriga, jag saknar mina barn och min fru otroligt mycket.
–Jag är less på kriget och vill hem. Det jobbigaste var att vänta i det osmanska riket i fem år.
Sedan frågade vi sultanen i det Osmanska riket vad han tycker om Karl.
-Karl är en riktig krigslysten kung som bara vill ha bråk! Han försökte övertala mig att starta krig mot Ryssland, men tillslut blev jag trött på allt hans tjat, så jag kastade ut honom och hans armé.
Sedan frågade vi några från det svenska folket om hur de påverkats av kriget.
–Överallt härjar pesten och skörden i år var urusel, säger en kvinna från byn.
Här har vi frågat en bonde om vad han tycker om rotesystemet och hur han tycker att det har fungerat.
–Jag tycker att det är bra att vi hjälper karolinerna så att dom inte svälter. Vi hjälper till för att dom inte ska gå hungriga till strid när de skyddar vårt land. Av oss får de ett torp och en plätt där de kan odla.
Men hur dog vår krigslystna härskare? Vi har frågat en karolin som var närvarande när olyckan skedde.
–Jo, att han dog var mest hans eget fel. Det hela började när vi grävde skyttegravar, inför att vi skulle inta en fästning i Norge. Just den kvällen var kungen extra otålig och när han inspekterade skyttegravarna gick han för nära kanten. Sedan hördes ett dovt ljud och kungen var träffad av ett skott i huvudet och föll till marken.
I och med Karl XII:s död är nu också Sveriges tid som stormakt slut och Karl XII:s krig har bara lett till att över 200 000 människor dött!!
Tack för att ni lyssnade, det var allt vi hade att rapportera om för den här gången.
Vi ses nästa vecka!
Fabronia, Marlon och Judit
för Svea Rikes Viktigaste Nyheter
Karl XI ändrar historien
Nu har Karl XI fått en idé. Han vill efterlikna Frankrikes kung genom att också bli enväldig. Hur kommer detta påverka Sveriges framtid ?
En förmiddag 1680 i riksdagen fick kungen igenom att han ensam skulle fatta alla beslut som tas, genom att bli enväldig. Detta innebär alltså att han ensam kommer ha all makt och att han inte behöver ta hänsyn till någon när han tar viktiga beslut. Denna idé fick kungen när han bestämde sig för att han skulle efterlikna kungen Ludvig XIV av Frankrike. Men hur har kungen lyckats med att få igenom detta? Vad händer efter det? Vi var där och vi kommer berätta hur detta gick till.
Efter att förmyndarregeringen under många år misskött riket vill folket nu ha en stark och bra kung. Då får alltså kungen en stor fördel. Under riksdagen fick kungen även igenom att han skulle få ta tillbaka alla gårdar och gods som drottning Kristina hade gett bort åt många adelsmän. Detta kallas för reduktionen. Detta var ett försök att förbättra Sveriges ekonomi.
Här intervjuar vi en adelsman som har förlorat två stycken gårdar:
-Hur känns det att förlora dessa gårdar?
-Det känns förfärligt. Just nu HATAR jag kungen. Jag var så rik med alla mina gårdar! Men så förlorade jag nästan alla!
-Tack, för att du besvarade min fråga.
-Tack för att jag fick vara här.
Men inte nog med att kungen har infört reduktionen och envälde i Sverige, nej, han har även börjat uppföra sig på ett lite konstigt sätt. Han rider runt i en grå kappa. Varför gör han så?
Vi har intervjuat en bonde som tror sig ha en teori:
-Varför rider kungen runt i denna kappa, tror du?
-Jag misstänker att kungen inte vill visa sig som kung utan endast som vanlig bonde eller dräng för att kunna se vad vi gör och säger bakom hans rygg, och för att kolla att vi gör våra uppgifter.
-Tack så mycket.
Nu ska vi berätta om det som folket pratar mest om. Nämligen alla nya yrkessoldater. Vi har nyligen fått tag på en yrkessoldat ,som vi ska intervjua.
-Goddag, och välkommen.
-Tack!
-Först kan vi väl diskutera varför kungen ville ha yrkessoldater?
-För att kungen har tänkt att han nu ska bygga en riktig militärstat av Sverige så att vi kan vara bättre i krig. Därför får varje landskap i uppgift att samla ihop 1200 yrkessoldater till vad man kallar ett regemente.
-Vi har även hört att du och alla andra yrkessoldater har blivit indelade i var sitt torp, kan det stämma?
-Ja, indelningsverket har bestämt att böndernas gårdar ska delas in i rotar och i varje rote ingår 3-4 gårdar och varje rote får i uppgift att försörja en soldat.
-Ok, nu vet vi det, tack för att du tog din tid.
Vi har också hört att prästerna byter gårdar med varandra, hur kan det komma sig? Det kan vi fråga denna präst som sitter bredvid oss nu.
-Hej, och välkommen.
-Tack.
-Så, varför byter ni prästgårdar egentligen?
– Jo, för några dagar sedan besökte kungen min prästgård i Småland. Det regnade in i prästgården men jag hade inte råd att reparera huset. Jag hade använt alla mina pengar för att få bykyrkan vacker. Samma dag besökte kungen en annan präst i en närliggande by. Den prästen bodde i en vacker prästgård men kyrkan i byn var i ett eländigt skick,så då bestämde kungen att vi skulle byta gårdar med varandra.
-Ojojoj ,vilket svar, nu lärde vi oss något nytt, tack för detta!
-Tack, det var bara trevligt.
Nu har vi intervjuat många personer men vi har glömt dem som verkligen har fått ta smällarna och det är folket. Hur tänker folket om det här?
Nu har jag med mig två personer från folket.
– Hej, hur är det med er idag?
-Det är rätt så bra.
-Bra, så nu har jag tre frågor till er som ni ska få besvara.
-Ok , det är bara att börja.
-Vad tycker ni om att kungen blev enväldig, hur kändes det på adelsmännens gårdar och hur är det att ha Karl Xl som kung?
-När förmyndarregeringen hade misskött riket ville Sverige ha en stark kung.
-Men då var det ju tur att ni fick en enväldig kung.
– Ja.
-Ok, till nästa fråga, hur kändes det att arbeta på adelsmännens gårdar?
-Vi var missnöjda eftersom många av oss fick arbeta hårt på de rika adelsmännens gårdar. Vi ville att de skulle lämna tillbaka allt gods och alla gårdar som de hade fått i gåva. Karl Xl tyckte att den idén var bra men, inte minst för att det gav honom större chans att göra rikets ekonomi bättre.
-Och nu har vi en fråga kvar. Hur är det att ha Karl Xl som kung? Tycker ni att han är en bra kung?
-Vi skulle väl säga att han är en ganska bra kung för att han förstod att han inte skulle kunna göra militära storverk med soldater som alltid var hungriga, och med ett folk som är fattigt. Han följde också böndernas förslag som är jättebra, inte minst för att det ger honom chans att göra rikets ekonomi bättre.
-Tack, det var intressant att veta.
Det var allt vi hade att rapportera. Men hur kommer detta påverka Sverige i framtiden och kommer Sverige fortsätta att vara en stormakt? Det får vi veta i framtiden.
Mikal, Emilia och Mattias
för Rikets Bästa Nyheter
Klass 1 letade diamant och fick själva komma på slutet
Info angående skolans deltagande i PISA 2018
Information från Skolverket gällande skolans deltagande i PISA 2018.
Hej!
Du är vårdnadshavare för en elev vars skola har valts ut att delta i PISA 2018
(Program for International Student Assessment). Studien undersöker 15-åriga
elevers kunskaper i och attityder till läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Studien genomförs vart tredje år och 2018 är det sjunde gången som Sverige deltar.
PISA organiseras av OECD (the Organisation for Economic Co-operation and
Development). I Sverige är det Skolverket som ansvarar för studiens genomförande.
Så här genomförs PISA 2018
Omkring 80 länder kommer att delta i PISA 2018. Varje land gör ett urval av 15-
åriga elever på ett antal skolor. I Sverige deltar totalt omkring 7 500 elever från
cirka 230 skolor.
Eleverna gör ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap samt besvarar
en enkät med bl.a. frågor om sitt lärande, engagemang och motivation i ämnena.
Rektorerna besvarar frågor om t.ex. undervisning och lärandemiljö. Utifrån resultaten
i PISA är sedan syftet att lyfta fram sådant som fungerar bra i den svenska skolan
och vad som kan bli ännu bättre.
Studien är frivillig och som vårdnadshavare har du rätt att få information om att
ditt barn är utvald till PISA 2018. Eleverna kommer på sin skola under skoltid att
göra provet och besvara enkäten i mars 2018. Om du inte vill att ditt barn deltar i
studien ombeds du höra av dig till någon av kontaktpersonerna på Skolverket, se
nedan.
Läs mer om PISA på: www.skolverket.se/PISA.
Med vänliga hälsningar
Skolverket
genom,
Ellen Almgren
Projektledare
Maria Axelsson
Biträdande projektledare
Ulrika Wennerberg
Projektkoordinator
Hur lämnade uppgifter används
Efter att de insamlade uppgifterna sammanställts avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet bearbetas. Forskare kommer att hjälpa Skolverket med analysen av insamlade prov- och enkätsvar. Skolverket skriver en rapport om de svenska resultaten som publiceras i december 2019. Dessutom kommer forskare tillsammans med Skolverket att göra fördjupade analyser av materialet efter den första rapporteringen. I Skolverkets rapporter kommer det inte att framgå vilka skolor eller elever som är med i studien, resultaten presenteras på nationell nivå.
För att inte belasta eleverna med frågor om uppgifter som redan finns hos Statistiska centralbyrån (SCB) kommer de prov- och enkätsvar som samlas in att kompletteras med olika uppgifter. Det handlar om kön, betygsuppgifter och migrationsbakgrund. För elevernas vårdnadshavare/föräldrar kompletteras uppgifter om utbildning och migrationsbakgrund.
Inte förrän SCB hunnit samla in betygen för alla elever i landet kan betygsdata läggas till. Därför behöver SCB spara en koppling (identifieringsnyckel) mellan de deltagande elevernas avidentifierade svar och personnummer högst sex år efter att PISA:s genomförts.
Lämnade svar är skyddade
Det kommer inte att framgå vad enskilda elever har svarat när undersökningens resultat redovisas. Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att alla som arbetar med undersökningen omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Regler för personuppgiftsbehandling finns även i personuppgiftslagen (1998:204) samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Skolverket är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som Skolverket utför. SCB är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som SCB gör. Personuppgiftsansvar innebär bland annat att Skolverket och SCB är skyldig att på begäran av dig eller ditt barn rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du och ditt barn har också rätt att gratis en gång per år begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om er.
Resultat
Resultaten från PISA 2018 kommer att finnas tillgängliga i en rapport som publiceras i december 2019. Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se/PISA.
Mellanstadiets friluftsdag
Projekt Framtidskören 2018
Även i år ska klass 5 delta i projektet Framtidskören. Denna gång ska vi sjunga på temat HEMMA och här är några dikter som eleverna i femman har skrivit inför detta tillfälle. Har vi tur kommer någon eller några bli tonsatta, precis som tidigare år! //Fröken Ania
En plats där jag trivs
Det finns få såna platser,
där någon lyssnar på dig,
där du känner dig trygg,
där du känner dig bra.
Det finns få såna platser,
där din familj befinner sig,
där du inte behöver vara rädd.
Det finns få såna platser,
där du är dig själv,
dit du vill komma
och
där du älskar
och andra älskar dig.
Såna platser kallar vi för våra
Hem!
av Wiktoria Nocon, klass 5
Hemma
Det är en plats på jorden,
där jag trivs bäst.
För mig är det en plats
full av glädje och kärlek.
Det är min plats,
där jag känner mig välkommen,
glad och omtyckt.
Där känner jag mig
aldrig ensam.
Det är platsen
jag aldrig överger.
av Gabriela Stilelja, klass 5
Ett hem
Hemma är en plats för mig
där jag får vara fri,
där jag är älskad,
där jag har det bekvämt.
Vart jag än är i världen
kommer det alltid finnas
en plats för mig
och det är mitt hem.
av Elizabeth Paul, klass 5
Hemma
Hemma finns alltid där.
Vart du än går,
vad du än gör,
kan du alltid
känna dig trygg där.
Ren från ondska,
fullt av kärlek.
Det är mitt hem.
av Estibaliz Alfonso, klass 5
Hemma
Hemma,
en plats där det finns kärlek,
en plats där man blir saknad,
en plats där man blir glad,
en plats där man är trygg.
Hemma,
det är som paradiset i himlen.
Hemma,
en plats där man är älskad,
en plats man saknar.
Hemma,
det är som paradiset i himlen.
Det är ett hem!
av Patrik Pruszniewski, klass 5
Vår nya, härliga hemkunskapssal
För några veckor sedan fick vi det fantastiska beskedet att vår hemkunskapssal som renoverats under hela höstterminen äntligen var klar! Vi var nog många som längtat efter att få ha hemkunskap och få se hur hemkunskapssalen såg ut i sin nya skepnad, och så var det dags! Det gick nästan inte att känna igen sig, för där gamla, slitna, träfärgade skåp och något ålderdomliga elspisar stått fanns nu nya, fräscha möbler, mycket i vitt, en mer modern spis med en fläkt ovanför och till och med nytt golv. Att stå där i de nya köken och laga mat kändes nästan lite högtidligt och speciellt, för det är ju inte varje dag man får beskåda ett nyrenoverat klassrum i dess fulla, ännu inte slitna prakt.
Vad har vi hållit på med under höstterminen då, undrar ni säkert? Håltimme? Nej, så enkelt hade vi det inte. Istället väntade riktigt långa pass biologi, som vår hemkunskapslärare fröken Szilvia även undervisar i, och då fick vi chansen att fördjupa oss i människokroppen som just då stod på schemat. Dessutom hade vi tid att arbeta praktiskt, något vi inte brukar hinna med på våra ordinarie biologilektioner. Vi lärde oss alltså massor under terminen och hade väldigt intressanta och roliga lektioner, men innerst inne längtade nog alla lite efter att få stå i små grupper i hemkunskapssalen, laga god mat och lära sig om näringsämnen och allt annat som hör hemkunskap till.
I första hand tänker man kanske inte på hur viktigt hemkunskap är, men jag vågar nog påstå att det är ett av de viktigare ämnena i skolan eftersom man lär sig om hur man tar hand om kroppen och ett hushåll vilket ju som alla vuxna vet är nyttig kunskap i framtiden. Och dessutom tackar nog ingen nej till att ha en härlig, lugn lektion i en fin, nyrenoverad hemkunskapssal och få en massa nyttig, lättsmält kunskap, eller hur?
Av Nadia Owczynska åk 8