Hem » Artiklar publicerade av Kristina Klempt (Sida 31)
Författararkiv: Kristina Klempt
Ungdomar och kallelseurskiljning – Intervju med Joanna Gniłka
Hur förklarar man vad en kallelse är för någon som aldrig har hört talas om en? Hur gör man för att urskilja sin kallelse? Kan man komma till himlen om man inte följer sin kallelse? Många intressanta frågor att fundera över.
I samband med årets biskopssynod med temat: Ungdomarna, tron och kallelseurskiljningen intervjuar Vatican News reporter Bénédicte Cedergren ungdomar mellan 14 och 22 år om deras kallelser.
Här kan du via länken lyssna till Joanna i klass 9 och hennes tankar om sin kallelse. LYSSNA!
Dikter om hösten
På profillektionen i klass 3 har vi funderat över Guds skapelse och skrivit dikter om hösten.
Gud är en konstnär.
Gud har gjort löven gula, orange, röda, gröna och bruna.
Löven doftar vackert.
Gud målar världen
och det doftar gott.
Han gjorde böner
så vi kan be.
Gud har gjort att vi kan leva.
Fåglarna sjunger i trädet.
Gud öppnar himlen.
Matija, klass 3
Tusentals stjärnor och
vackra nätter.
Gud är vårt träd
och vi är löven.
Underbara löv
faller på mina fötter.
Hösten är vacker och speciell.
Marta, klass 3
Gud har skapat jorden.
Det är så mörkt och kallt,
men Gud har skapat en massa fina löv
till oss.
Det är jag tacksam för.
Eyob, klass 3
Gud skapade hösten.
Löven är så fina.
Nätterna är mörka
och frukterna så goda.
Gud är vår konstnär.
Filip, klass 3
Gud målade världen vackert
och han gjorde att jorden doftar gott.
Gud lyser vår väg
med lövens färg.
Gud låter ekorren samla frukt och bär.
Gud låter björnen
äta sig mätt
så björnen kan gå i ide.
Gud låter fåglarna flytta.
Helena, klass 3
Stort grattis, Josefine, till din rektorsexamen!
Idag passade rektor Mats och vi kollegor på att gratulera vår biträdande rektor Josefine Johnsson till sin examen. Det har under tre års tid varit många sena kvällar med studier och ibland dagar med internatsutbildning. Ett tufft program till ett tufft och krävande jobb! Vi kollegor har ställt upp som vikarier och är nu glada och stolta över att vår biträdande rektor äntligen är rektor med examensbevis. Stort grattis Josefine!!
Vad ingick då i denna utbildning?
Skolan uppvaktade med en vacker orkidé.
Skolans sida på Facebook
Vår skola är fantastisk på många sätt men ifrågasätts vart fjärde år då det är val. Oftast av människor som aldrig ens besökt vårt skola utan har en färdig bild av hur det är hos oss. Förhoppningsvis har ni hunnit läsa inlägget med insändaren ”Ja till religiösa friskolor”. Om inte, ta tid till det. Vi kan alla hjälpas åt att tala gott om skolan och öka förståelsen för varför vi faktiskt finns.
Jag försöker att sprida bilden av vår skola och vad vi gör på olika sätt. Många av er ar valt att inte vara med på Facebook och då är denna hemsida en bra informationskanal för er. Här kan ni se vad som händer på skolan och följa vår skolvardag. Lärarna skickar in bilder och texter och jag publicerar. Här finns utvecklingspotential, eftersom jag vet att alla stadier gör något intressant varje vecka som man kan dela med sig av.
Många av er använder även Facebook och där hittar ni också inläggen från skolans hemsida. Det skulle vara roligt ifall vi kunde sprida infon om FB-sidan och det görs enklast genom att bjuda in vänner att gilla sidan. FB-sidan är interaktiv på ett sätt som hemsidan inte är genom att man kan dela inlägg. Tänk om vi kunde få till 500 Gilla!!
Har ni andra idéer på hur vi kan utveckla informationsflödet, hör av er till mig!
mvh Kristina Klempt
Lärare och webmaster
Elevinsändare om religiösa friskolor
Valet 2018 präglade undervisningen en hel del de första veckorna. I svenska såg eleverna i klasserna 8 och 9 före valet på några ”Tal till nationen – mitt Sverige 2028” som finns att se på SVTplay, sedan skrev eleverna egna tal. Efter valet var det dags för insändare med anknytning till valet. En fråga som diskuterats livligt i debatten före valet är ”religiösa” friskolor. Det är något som en av eleverna tagit vara på i sin insändare.
Ja till religiösa friskolor!
Under årets val var det många partier som talade om att förhindra att nya skolor bildas eller till och med att avskaffa redan existerande skolor. Motiveringen är att man själv ska kunna göra ett val och att skolan och religionen är två olika saker och ska hållas isär. Men stämmer det verkligen att religiösa friskolor är ett hot mot valfrihet?
De flesta som går i religiösa friskolor går där eftersom de döptes som små barn och har uppfostrats i sin tro. På sätt och vis är det föräldrarnas val att låta barnet gå i just den skolan, men då är det alltid med det första skolvalet – det är föräldrarna som fattar beslutet. Barnet tvingas inte på tron bara genom att gå där. De allra flesta är nöjda med skolvalet och stortrivs. Att gå i en religiös friskola gör att man utvecklas i sin tro och blir mer fast i den tro man redan har och inte att man tvingas på något man egentligen inte vill. Det är inte sant att man måste tillhöra den religionen för att få gå på skolan. I själva verket är det så att många som inte är troende eller som tillhör andra religioner väljer att gå i dessa skolor på grund av att de har ett rykte av att ha god arbetsro och bra lärare. Jag går själv på en religiös friskola (S:t Eriks katolska skola) och hört alla dessa saker från andra elever.
“Undervisningen, då?” frågar ni kanske “Skiljer inte den sig från andra skolor?”. Nej, det gör den faktiskt inte. Alla svenska grundskolor följer bestämmelser från Skolverket och av egen erfarenhet vet jag att de religiösa inslagen inte påverkar undervisningen. De religiösa inslag som vi har i min skola är mässa en gång i veckan samt bön innan en del lektioner börjar. Detta är inget som “tvingas på en” som en del skulle säga som kritik, eftersom man inte behöver delta i mässan om man har intyg från föräldrar och bönen varar säkert bara en minut under vilken man bara kan stå i tystnad och meditera – något som är bra för psykisk hälsa. Alltså lider ingen av det – varken eleverna eller undervisningen.
En anledning till att många av mina skolkamrater börjat på vår skola var för det rykte det hade – det är en lugn skola med engagerade lärare, studiemotiverade elever och en bra värdegrund. Medans jag hörde historier om elever som sätter eld på papperskorgar i andra skolor hade vår skola knappt problem med även den minsta mobbning. Dessutom är skolan liten och därför trivs eleverna bättre än i väldiga skolbyggnader som rymmer flera tusen elever och har över 30 personer i varje klass.
Så nästa gång du ska klaga på “de hemska religiösa friskolorna som tvingar på elever sin tro” – tänk om!
Elev på religiös friskola
Val 2018 på högstadiet
Nu har det varit val i Sverige och alla svenska medborgare som är över arton år hade möjligheten att rösta om vårt lands styre. Men fredagen den 7:e september fick även vår skolas alla högstadieelever rösta på dem som de tycker borde styra i landet.
Varje gång då det genomförs riktigt val i Sverige så genomförs också ett skolval. Där kan hela Sveriges elever rösta på riktiga partier som de tycker borde styra. Röserna påverkar självklart inte det riktiga valet men det är alltid intressant att se vad den yngre generationen tycker.
Skolvalet är även till för att elever ska ha möjligheten att lära sig mer om hur det går till och vad det är man gör när man röstar. Det är för att det genomförs på precis samma sätt som det riktiga valet. Eleverna i klass nio som då höll i valet hade redan påbörjat förberedningarna redan på vårterminen, redan då gick några av dem på en kurs där de lärde sig om hur man skulle realisera valet. Senare i slutet av vårterminen strax innan sommaren började alla klasser läsa om de olika partierna som sitter i riksdagen och repetera det hur Sverige styrs.
På de första dagarna på terminen efter sommarlovet började hela högstadiet fördjupa sig inom vad partierna tycker och vad de står för i detta val, eleverna hade då även möjligheten att börja bilda egna åsikter om vilka partier de tycker borde sitta i riksdagen.
När dagen för skolvalet väl var inne förbereddes allt av ett utvalt team från klass nio. Elever skickades in fem och fem och fick en genomgång på hur man röstar sedan fick de ta de valsedlarna de ville ha och gå bakom val skärmarna och lägga i den valsedel vars parti de ville rösta på. Sedan prickades alla av i röstlängden och deras röster lades in i en låda där alla röster samlades.
Direkt efter att alla elever i högstadiet hade röstat klart satte organisationsteamet igång med att räkna alla röster, det bestod av flera olika processer som att separera giltiga från ogiltiga röster och dela upp de partivis och till sist räkna alla röster flera gånger om av flera personer för att vara 100% säker att rösterna är rätt räknade.
Skolvalet var en otroligt bra möjlighet för eleverna att bilda egna politiska åsikter men även att vara källkritisk när man hittar fakta om olika partier och självklart att få testa hur ett riktig val går till och hur det kommer att vara när de väl kommer vara vuxna och kommer rösta på riktigt.
//Joanna Gnilka, åk 9
Skoltidningen
Laboration i klass 6
Laboration – syror och baser
Den fjärde september gjorde hela vår klass ett experiment med en rödkålsindikator.
Vi undersökte vilket pH värde de olika ämnena har:
bakpulver, hjorthornssalt, bikarbonat, citronsyra, salt
Vi spädde ut en tesked av varje ämne i en halv deciliter vatten var. När alla ämnen var utspädda började vi undersöka.
Vi undersökte ett ämne åt gången. Vi blandade varenda lösning med en droppe rödkålsindikator åt gången, sedan skakade vi om provröret för att se om det ändrade färg, om inte, droppade vi i mer indikator. När det väl ändrade färg jämförde vi färgen på lösningen med pH skalan för att se om det var surt, basiskt eller neutralt.
Resultat:
Bakpulver: pH 6 surt
Hjorthornssalt: pH 9 basiskt
Bikarbonat: pH 9 basiskt
Citronsyra: pH 5 surt
Salt: pH 7 neutralt
Vi tyckte att denna undersökning var intressant och rolig. Vi hoppas på flera roliga uppgifter som denna.
//Anna och Ewa
Laboration – Syror och baser
På den här NO-lektionen undersökte vi surhetsgraden av några ämnen man hittar i sitt hem.
Först fick vi en indikator som var rödkålssaft, och en pH-skala till den. Sedan gick våran klasskompis för att hämta de ämnen som vi skulle undersöka surhetsgraden på.
Vi började med att hälla vatten i ett provrör. Därefter löste vi upp de olika ämnena. Sen använde vi oss av en pipett för att droppa in rödkålssaften försiktigt i provröret med bikarbonatlösningen. Lösningen blev grön, vilket betyder att bikarbonat är basiskt.
//Katie och David
Laboration(syror & baser)
Den 4 september 2018 undersökte vi hur sura och basiska olika pulver var.
Vi använde rödkålssaft som indikator. Man började med att blanda de olika pulvren med vatten i provrör. Grupperna fick salt, citronsyra, bakpulver, hjorthornssalt och bikarbonat. Efter att vi hade gjort en lösning med alla olika pulver fick vi en pipett och ett glas med rödkålssaft. Vi använde pipetten för att lägga i saften i de olika provrören. Sen när vi såg vilken färg lösningen fick kunde man avgöra om det var surt, neutralt eller basiskt beroende på var färgen var på ph-skalan.
Sen fick vi skriva in vad det var i våra häften.
Vi tyckte det var kul att göra en laboration och det blev väldigt fina färger på slutet.
//Felix och Esti
Laboration- syror och baser
Vi fick i uppgift att ta reda på om några pulver var sura, basiska eller neutrala.
Vi använde:
*rödkålssaft (indikator),
*salt, citronsyra, bikarbonat, bakpulver och hjorthornssalt,
*pipett (för att droppa in rödkålssaften)
*varmt vatten
*provrör
Vi började med att blanda det varma vattnet med ämnena som testades. Sedan droppade vi in rödkålssaften med pipetten in i provrören. Efter några sekunder ändrades färgen på lösningen på grund av rödkålssaften. Efter en stund jämförde vi lösningarna med pH-skalan, för att se om de var sura, basiska eller neutrala.
Vi skrev ner lösningarnas pH-värde i våra “fysik och kemi”-häften.
Ett av de 5 ämnena vi testade var bikarbonat.
Vi kom fram till att bikarbonatens pH-värde var pH 10, det vill säga att ämnet var basiskt. Lösningen blev grön och enligt pH-skalan för rödkålssaft så betyder det att ämnet är basiskt.
När vi blev klara fick vi experimentera med de olika lösningarnas färger i diskhon. Det vi menar med det är att vi blandade färgerna med varandra.
Till slut behövde vi tvätta alla provrör och brickor, och lektionen var över. //Anna G och Chanel
Friluftsdag lågstadiet
Onsdagen den 12 september vandrade hela lågstadiet iväg från skolan till Svedmyraskogen. Där väntade magister Antonio med roliga samarbetsövningar.
Vi delades in i mindre grupper där vi bl a fick försöka att förflytta oss hela gruppen (12 elever per grupp) med hjälp av liggunderlag mellan två koner. Ingen fick ramla av utan det gällde att hjälpas åt så att alla var med. En annan station var åka skidor 4 elever tillsammans på ett par skidor. Tredje stationen var att gruppen skulle klara av att ta sig igenom två rockringar utan att släppa händerna från varandra. Sista stationen innebar att man i gruppen skulle hitta material i skogen och stapla så högt det går utan att stapeln föll.
Efter samarbetsövningarna åt vi vår medhavda lunchmatsäck och efter lite fri lek promenerade vi tillbaka till fritids.
Hälsningar
eleverna i klasserna 1, 2 och 3
Skelettbygge i klass 5
I klass 5 jobbar vi nu med kroppen på NO-lektionerna. Ett sätt att få lite koll på hur vårt skelett ser ut är att bygga ett eget – av sand. Detta fick eleverna ägna sig åt en eftermiddag i september. I grupper om sex elever fick de prova på att få ihop ett skelett.
Enkelt? Nej, inte alls så lätt som det ser ut! Först gällde det att få alla delar på plats utan att blanda ihop överarmsben och lårben. Och varför blev armen så kort? Ja, helt enkelt därför att det saknades ett ben! Vilken hand ska nu sitta på vilken sida? Just det, tummen pekar mot kroppen!
Sen var det bara den praktiska biten med att lyckas vända på formarna utan att råka hälla ut sanden, men alla grupper lyckades till sist få ihop ett snyggt skelett. Alla jobbade engagerat och tyckte nog att det var en ganska rolig lektion. Det tyckte i alla fall fröken!
Fröken Ania, no-lärare på mellanstadiet
Respektera hastighetsbegränsningarna
Många av våra föräldrar kör sina barn till skolan/förskolan och har ibland lite bråttom. Skolans grannar på Hemmansvägen vill uppmärksamma oss alla på att hastighetsbegränsningar även gäller på denna väg och att vi ska köra lugnare.
Kanske har du inte varit inne på Schoolsoft ännu och läst rektors budskap. Därför kommer det även här:
”Grannarna i området bakom skolan har hört av sig och hävdar att en del av er kör alldeles för fort på Hemmansvägen när ni hämtar och lämnar era barn hos oss. Vi vill ha en god relation med våra grannar varför jag ber er att köra försiktigt och respektera hastighetsgränserna.
Tack
Mats Hansén
rektor”