Valet 2018 präglade undervisningen en hel del de första veckorna. I svenska såg eleverna i klasserna 8 och 9 före valet på några ”Tal till nationen – mitt Sverige 2028” som finns att se på SVTplay, sedan skrev eleverna egna tal. Efter valet var det dags för insändare med anknytning till valet. En fråga som diskuterats livligt i debatten före valet är ”religiösa” friskolor. Det är något som en av eleverna tagit vara på i sin insändare.
Ja till religiösa friskolor!
Under årets val var det många partier som talade om att förhindra att nya skolor bildas eller till och med att avskaffa redan existerande skolor. Motiveringen är att man själv ska kunna göra ett val och att skolan och religionen är två olika saker och ska hållas isär. Men stämmer det verkligen att religiösa friskolor är ett hot mot valfrihet?
De flesta som går i religiösa friskolor går där eftersom de döptes som små barn och har uppfostrats i sin tro. På sätt och vis är det föräldrarnas val att låta barnet gå i just den skolan, men då är det alltid med det första skolvalet – det är föräldrarna som fattar beslutet. Barnet tvingas inte på tron bara genom att gå där. De allra flesta är nöjda med skolvalet och stortrivs. Att gå i en religiös friskola gör att man utvecklas i sin tro och blir mer fast i den tro man redan har och inte att man tvingas på något man egentligen inte vill. Det är inte sant att man måste tillhöra den religionen för att få gå på skolan. I själva verket är det så att många som inte är troende eller som tillhör andra religioner väljer att gå i dessa skolor på grund av att de har ett rykte av att ha god arbetsro och bra lärare. Jag går själv på en religiös friskola (S:t Eriks katolska skola) och hört alla dessa saker från andra elever.
“Undervisningen, då?” frågar ni kanske “Skiljer inte den sig från andra skolor?”. Nej, det gör den faktiskt inte. Alla svenska grundskolor följer bestämmelser från Skolverket och av egen erfarenhet vet jag att de religiösa inslagen inte påverkar undervisningen. De religiösa inslag som vi har i min skola är mässa en gång i veckan samt bön innan en del lektioner börjar. Detta är inget som “tvingas på en” som en del skulle säga som kritik, eftersom man inte behöver delta i mässan om man har intyg från föräldrar och bönen varar säkert bara en minut under vilken man bara kan stå i tystnad och meditera – något som är bra för psykisk hälsa. Alltså lider ingen av det – varken eleverna eller undervisningen.
En anledning till att många av mina skolkamrater börjat på vår skola var för det rykte det hade – det är en lugn skola med engagerade lärare, studiemotiverade elever och en bra värdegrund. Medans jag hörde historier om elever som sätter eld på papperskorgar i andra skolor hade vår skola knappt problem med även den minsta mobbning. Dessutom är skolan liten och därför trivs eleverna bättre än i väldiga skolbyggnader som rymmer flera tusen elever och har över 30 personer i varje klass.
Så nästa gång du ska klaga på “de hemska religiösa friskolorna som tvingar på elever sin tro” – tänk om!
Elev på religiös friskola