Torsdagen 23 november var det återigen dags för mellanstadiet att festa loss ordentligt, då vi i klass 8 ordnade med en härlig mellanstadiefest åt dem. Själv stod jag och sålde fika utanför matsalen, där musiken och dansen var, och eftersom jag där bara såg en bråkdel av all positiv energi som barnen utstrålade, kan jag mycket väl tänka mig att det måste ha varit fantastiskt mitt i alltihop.
Redan några veckor innan festen skulle bli av var vi i klassen tvungna att planera den in i minsta detalj, så att alla fick noggranna instruktioner om vad och hur någonting skulle göras. Vi delade in oss i tre grupper, som var ansvariga för tre olika områden på festen: musik och teknik, aktiviteter samt försäljningen. Utöver detta fick två personer göra en inbjudan och för att försäljningsgruppen skulle ha något att sälja blev alla tillsagda att baka något gott.
Redan när jag gick ner till mellanstadiet under en rast för att dela ut inbjudningarna märktes det att många såg väldigt mycket fram emot festen, vilket såklart var glädjande, och ännu bättre blev det när det även kom flera som inte hade anmält sig i förväg! Deras höga förväntningar gjorde att vi fick anstränga oss rejält och verkligen se till att det inte fanns för lite av något. En del av klassen offrade till och med nästan hela två lunchraster, som nog alla värderar väldigt högt, för att packa godis och göra strutar till alla chips- och popcornsugna barn (det är ju sådant som går åt i massor, har vi märkt). Trots vårt stora engagemang hade nog tiden ändå inte riktigt räckt till, men som tur var hade vi ett antal fantastiska lärare som lät oss få slippa två lektioner (morgonring och elevens val) för att hinna förbereda allt. Om du nu tänker att det säkert går på nolltid att fixa iordning en fest, så är du helt ute och cyklar! Tänk dig att det är tjugo elever som bakat varsin kaka som sedan ska ställas på ett fint och synligt sätt, priser ska bestämmas, strutar ska göras, bord ska skjutas undan och ställas fram, allt måste hämtas till aktiviteterna… ja, den listan kan göras oerhört lång. Då förstår du säkert att vi behövde all tid vi kunde få.
Slutligen var det i alla fall torsdag och när klockan var halv fyra strömmade massvis med barn in, vissa var även fint utklädda till alla möjliga saker. Många kastade sig direkt in i matsalen för att dansa av sig all överskottsenergi som förmodligen samlats på efter att ha suttit hela dagen i en skolbänk. Sedan började deras blickar gå mot det framställda fikat med många olika sorters kakor, och när de tittat sig mätta på dem och valt vad de ville köpa (vilket var väldigt svårt för vissa, märkte jag) var det bara att gå fram till mig eller någon av de andra försäljarna och få det. Ibland kunde det stå många barn som väntade på att bli betjänade, vilket förstås gjorde att vi fick jobba under en viss press, men samtidigt blev man väldigt glad över att det man bakat gick hem hos de flesta. Det som sålde bäst var nog två härliga klassiker: chokladbollar och kladdkaka, något det som tur var fanns väldigt gott om på våra fat. Även lite mer okända bakverk som citronkladdkaka samt äppel- och plommonkaka stod framme, de första bitarna såldes efter rekommendationer från oss, sedan kom fler och fler för att provsmaka dem. Kanske var det ett rykte som spreds genom området runt matsalen, att de här bakverken är verkligen värda att betala för? Dessutom verkade festen vara något de allra flesta visste om, för det kom även några lärare samt elever från andra klasser för att titta och fylla på sitt förråd med godsaker.
Samtidigt som jag hade fullt upp med att sälja var det andra som höll i olika roliga aktiviteter för festdeltagarna, till exempel limbo (som verkade vara väldigt populärt, för när de höll på med det minskade antalet som köpte fika kraftigt), fiskdamm och bowling. Ytterligare andra lockade barnen till att dansa och ta ut så mycket de kunde av festen, för så här härliga fester får man ju inte tillfälle att gå på varje dag, det är nog något de flesta av oss känner till. Avslutningsvis hade vi även tre otroliga föräldrar som ställde upp och hjälpte till med allt möjligt under festens gång.
Till slut, efter en och en halv timme av säljande, dansande och aktiviteter, avslutade vi det hela. Barnen gick hem, medan vi blev kvar för att städa upp allting, en syssla som är nödvändig och ofta jobbig, fast när man är så uppfylld av glädje och energi som vi var gick allting både snabbt och enkelt. När vi blivit klara samlades vi en sista gång i klassrummet för att gå igenom att allting var klart, så var det dags att gå hem efter en lång dag. Det fanns nog ingen i klassen som inte var trött, men också glad över att ha gjort en så lyckad fest som varit till glädje för så många!
av Emilia Owczynska, klass 8
för Skoltidningen