Tisdagen den 20 september hade våra tre högstadieklasser förmånen att få vara bland de första att se föreställningen Othello på Mittiprickteatern. Besöket förbereddes med en dos av fakta om pjäsen och William Shakespeare och efterarbetades i form av arbete med genren Recension. Vår emininta reporter Joanna Gnilka var med på teaterbesöket och här följer hennes recension av en stor och mäktig pjäs – OTHELLO.
Recension av: Pjäsen Othello
Av: William Shakespare
Skådespelare: Jesper Arin, Henrik Gustafsson och Ulrika Hansson
Regi: Magnus Munkesjö
Karaktärer: Othello, Desdemona, Jago, Emilia, Cassio och Rodrigo
Jag tycker om pjäsen, jag tycker att den är spännande och dramatisk, den är inte som Williams Shakespers riktiga pjäser och det saknar jag men ändå så tycker jag att den är väldigt bra.
Pjäsen handlar om kärlek, svek, trohet och svartsjuka. Det är en general som är nygift med en ljuvlig kvinna, Desdemona. Othello har och vald ut sin löjtnant, Cassio, Jago är jätteavundsjuk på Cassio och därför försöker göra olika saker för att genaralen ska bli otrogen och misstänksam mot sin nyvalda löjtnant och istället ska välja Jago till den positionen. Emilia, som är Jagos fru, och Rodrigo, som är en annan vän i militären, hjälper Jago att få Othello att ändra sitt syn för Cassio.
Huvudkaraktärena är Othello, Jago, Cassio, jag tycker att de spelades bra och inlevelsefullt.
Ja, som sagt så tycker jag att skådespelarna spelar bra och inlevelsefullt, de skriker, de sörer och lever in sig så mycket som det behövs.
Scenen ska likna ett klassrum och den gör liksom det, det är tända lampor och scenen är som en gång mellan rader av stolar på båda sidorna. På båda änden av gången finns det också stora krittavlor som skådespelarna har skrivit viktigast fakta om William Shakespare.
Musiken är tyst, mörk och mystisk, den spelas bara i ombytesstunderna för skådespelarna.
Språket är nutidigt och lätt att förstå, det är alltså skrivet med ungdomsspråk. Jag tycker verkligen att det är dåligt jag saknade det riktiga och ljuvliga språket Shakespare skrev med.
Jag tycker att skådespelaren som spelar bäst är mannen som spelar Othello och Rodrigo och den som spelar sämst enligt mig är han som spelar Jago, det tycker jag för att han glömmer texten och vad han ska göra ibland.
Jag tycker om scenen när Desdemona dör och skådespelaren går ut från sina kläder och enligt mig är det bra spelat, man liksom känner att Desdemona på riktigt dör och alltså är det symboliserat genom att skådespelaren går ut från sina kläder.
Budskapet är att man inte kan vinna genom lögn, att sanningen snabbt kommer fram och att det viktigaste är att vara ärlig med helt enkelt alla.
Ett citat är t ex: “Mitt hjärta har blivit förvandlat till en sten: det sårar min hand då jag slår emot det.”
Pjäsen får betyget 8 av 10 från mig.
av Joanna Gnilka, klass 7
för Skoltidningen